Det är såhär det känns att åldras

Min mor sålde vårt barndomshem ett par år efter min älskade fars bortgång och jag kände mig ledsen, ja rent förtvivlad. Nu har det gått något år till och jag har fått en värdefull erfarenhet av att behöva sörja för att först därefter kunna släppa taget. När vi släpper taget om det gamla bjuder vi in det nya. Även förluster kan föra med sig något gott men vi behöver sörja först för att vi ska bli redo att gå vidare.

Du har troligtvis också erfarenhet av uppbrott, förluster och sorg. Ingen kommer undan. Så här i efterhand kan du kanske se att det ledde till en ny riktning i ditt liv som du nu har anpassat dig efter och kanske till och med nya möjligheter som du är tacksam över. Kriser ger oss möjligheter att utvecklas och det ingår i att vara människa.

Våga släppa...

Ta bara det här med att åldras. Att åldras är att överraskas långsamt, som någon sa, kanske var det den livskloka författaren Patricia Tudor Sandahl, jag minns inte. Det är i alla fall en bra beskrivning tycker jag, som just i denna stund överraskas långsamt över mitt eget åldrande. Att åldras tränar oss i att släppa taget om bilden av oss själva och vårt ego. Utseendet och kroppens funktioner förändras och vår kapacitet sjunker på vissa plan. ”Det är så här det känns att åldras” - upprepar jag som ett mantra. Jag påminner mig om att det är en fullt naturlig process som vi alla går igenom om vi får leva ett normallångt liv - och det vill vi ju! De flesta vill leva ett långt liv och då borde vi bejaka åldrandet. Något annat vore ologiskt.

Vi behöver alla lära oss acceptera livets förgänglighet. Både acceptans och att släppa taget är färdigheter vi kan lära oss. Inte lätt men avgörande för att leva ett liv med sinnesro, glädje och lätthet, i frånvaro av kamp, bitterhet och stagnation.   

Även i mer vardagliga händelser kan det enklaste vara det svåraste. Att acceptera det vi inte har kontroll över eller det som redan hänt och som inte går att göra ogjorda. Hade ni dåligt väder på semestern? Släpp! Kom du inte igång med träning under semestern? Släpp det också! Fick du inte jobbet? Det kommer nya möjligheter, släpp det! Valde du längsta kassakön. Borde du åkt hemifrån tidigare för att slippa trängsel och trafikstockning? Ta några djupa andetag och släpp det!  Blev födelsedagen misslyckad? Glömde din partner vattna tomatplantorna?  Missade din vän boka konsertbiljetter i tid? Åkte laget ur fotbollscupen och ungarna blev besvikna? Inget som går att göra något åt nu, så släpp!

Acceptera och släpp! Livet kommer att fortsätta, trots allt. Vad gör det om hundra år? Låt det inte förgifta ditt sinne! Naturligtvis släppte vi om vi kunde, om det vore så enkelt som det låter. Om vi hade förmågan att helt enkelt släppa besvikelser, förtret, motgångar, oro eller ilska skulle vi inte behöva få höra det från andra eller vår egen fodrande röst, släpp det! Du har säkert varit med om att någon annan påpekat för dig att du borde acceptera och släppa taget och att det inte var särskilt hjälpsamt. Det tenderar att göra känslan av att sitta fast med det ännu mer envis. 

Att släppa taget är alltså en färdighet som går att träna upp och det är en viktig aspekt av mindfulnessträningen. Erfarenhetens flyktiga natur blir mycket tydligare i meditation. Det är annars lätt att missa det faktum att varje upplevelse kommer och går. Varje syn, ljud, smak, lukt, beröring, tanke eller känsla du någonsin har haft är nu borta, utom vad som pågår i dig och runt dig just i den här stunden.  

Kanske njöt du av en god middag i går, den upplevelsen är ett minne blott. Smärtan när du tjongade tån i stolsbenet, var är den nu? Sömnlösa nätter, stress över annalkande deadlines, oro över en middagsbjudning eller ett utvecklingssamtal är nu borta. 

Obehag x motstånd = lidande

När du ägnar dig lite tid åt att observera uppkomsten och övergången av dina upplevelser - nämligen sinnesintryck, kroppsliga förnimmelser, känslor, bilder och tankar - börjar du märka att dessa uppstår och passerar förvånansvärt snabbt. En plötslig stark känsla av ångest, om du observerar den, kan vara verkligen obehaglig en kort stund och en svagare ångestrest kan hålla sig kvar lite längre, högst ett par minuter. Lite senare blir den ångest som tog all din uppmärksamhet omöjlig att känna. Men om du hade försökt bli av med den känslan av ångest, skulle du förmodligen märka att den höll sig kvar längre.  

Vi tenderar att se upplevelser i nuläget som om de är mer permanenta än de egentligen är. Gäller det obehagliga upplevelser så tror vi att det är nödvändigt att kämpa emot men det är sällan hjälpsamt. Ju mer motstånd vi gör ju mer ökar graden av lidande. Ekvationen blir obehag x motstånd = lidande. Vi skapar ett sekundärt lidande.  

När du övar mindfulness så tränar du upp din förmåga att låta alla upplevelser komma, låta dem vara, för att sen släppa taget om dem. Med regelbunden träning stärker du din förmåga att lugna och reglera känslor.  

På samma sätt som den goda smaken i mun efter en bit choklad försvinner snabbt så försvinner pinsamma ögonblick om vi släpper taget om dem. Att släppa saker är som du nu vet en färdighet vi kan lära oss men det förväxlas lätt med att ha kontroll över inre upplevelser, vilket vanligtvis är omöjligt. Det är just det här som kan skapa förvirring och missförstånd vad gäller att släppa taget. 

På en middag säger du något dumt och känner skam. Om du helt enkelt kunde märka att känslan kommer och går och inte reagerar med att göra motstånd, kan det gå över efter en kort stund. Men vi hamnar ju så lätt i att gå in i en kamp med skammen. Vår inre kritiker är ofta hård och oresonlig eller så är känslan bara så svår att bära så istället projicerar vi den på vår omgivning. Vi tycker det är omgivningens fel att vi blir socialt osäkra, vi kanske uppfattar andra som allt för dömande. Vi lovar oss själva att aldrig någonsin utsätta oss för en liknande situation igen. Naturligtvis har vi inte tillräckligt med kontroll över livet för att skydda oss från att uppleva den här typen av obehag eller svåra känslor. 

Ibland kan vi hitta hjälpsamma strategier för att slippa obehag. Vi klär på oss mer för att slippa frysa, umgås med vänner som får oss att må bra och undviker att titta på våldsfilmer för att slippa rädsla. Men samma strategier skyddar oss inte från obehaget att vakna upp med huvudvärk, vara på dåligt humör, känna skam när vi sagt något plumpt eller över att ingen visade intresse för vårt senaste blogginlägg. 

Vad gör det om hundra år?

Så hur ska vi då göra? Den retoriska frågan: Vad gör det om hundra år? - kan i dessa stunder vara hjälpsam eller prova att säga tyst till dig själv: Låt det komma, låt det vara, släpp det! Denna fras påminner oss om hur livet faktiskt händer. Alla upplevelser uppstår, passerar förbi och det kan bara observeras här och nu. Det finns inget sådant som en permanent upplevelse. Alla upplevelser kommer, dröjer sig kvar en stund och passerar. Liksom molnen på himlen eller en fjäril på en blomma.

I vår e-kurs Här och Nu tränar du på detta i alla övningar. Övningen andrum är kort och kan göras i stunden när du vill släppa taget om något. Du har hjälp av akronymen SOAS som du får lära dig att tillämpa i vardagen. Stanna upp, Observera, Acceptera, Svara an när det går och Släpp när det är mer hjälpsamt.

När vi mediterar blir vi mer medvetna om vilka känslor och upplevelser vi tenderar att hålla fast vid eller skjuta bort. Insikten hjälper oss att försiktigt avstå från att göra motstånd och varsamt möta obehaget för att därefter släppa taget. Det kommer, vi omfamnar och vi släpper. 

Oavsett om du meditera eller inte, kan du öva på ett mindfult förhållningssätt, att låta upplevelser komma, vara och gå i sin egen takt. Öva mindfulness i vardagen. Det dagliga livet erbjuder många möjligheter.

Att en upplevelse passerar ger utrymme för en ny. Semestern är kanske över och arbete eller studier tar vid. Mamma har inte längre hus med trädgård men hon har mer tid och ork över för annat som hon uppskattar mer just nu. När jag hälsar på sitter vi på fik och flanerar på stan. Hur mysigt som helst! 

Önskar dig en fin höst.

/Beatrice Blidner
Mindfulnessinstruktör steg 2, leg. fysioterapeut och har grundutbildning i psykoterapi (PDT och ACT). Arbetar på heltid med att utbilda mindfulnessinstruktörer på Mindfulnesscenter. Föreläser och leder retreater i mindfulness och medkänsla med dr Ola Schenström i Sverige och på Kreta. 

Välkommen in och läs mer om vår Instruktörsutbildning

PS: Föreläsningar i höst - om att åldras, livsglädje och om att vara anhörig  

I höst, sannolikt i november kommer vi att arrangera några föreläsningar. Dr Ola Schenström och mindfulnesslärare Beatrice Blidner kommer utifrån olika perspektiv tala om åldrande - både om att åldras själv, om att acceptera sitt egna åldrande, hitta sig själv och livsglädje i en ny fas i livet och om att vara anhörig till någon som åldras, kanske har drabbats av långvarig sjukdom eller utvecklat demens, om att stå bredvid. Att åldras är att överraskas långsamt! Föreläsningen kommer att handla om hur vi kan öva upp vår förmåga att möta livets överraskningar. Vi kan öva upp vår förmåga till resiliens, så att vi lättare återhämtar oss efter kriser och motgångar och vi kan faktisk öva oss i att möta livets förgänglighet med jämnmod. Med hjälp av mindfulness och medkänsla lär vi oss att acceptera och släppa taget om det vi inte har kontroll över. Inte lätt men avgörande för att leva ett liv med sinnesro, glädje och lätthet, i frånvaro av kamp, flykt, bitterhet och stagnation. Med insikten om att livet är förändring och utveckling.

Om du vill vara med oss så skicka ett mail till info@mindfulnesscenter.se så lägger vi upp dig på vår lista på intresserade så missar du inte inbjudan. Skriv gärna "Föreläsning" i ämnesraden.

Med detta önskar vi dig en skön fortsättning på sommaren

Mindfulnessscenter

Please follow and like us:
0

Gillar du denna blogg - Sprid gärna vidare!