Föräldraskap – Kärleksbloggen del 3

Denna gång riktad till dig som sliter med att få ihop föräldraskap med arbete och kanske känner dig stressad och ibland otillräcklig som förälder. Jag hoppas att läsningen ska ge inspiration och inge hopp! Det är så lätt att välmenande råd till föräldrar landar i en känsla av att inte duga. Du gör säkert redan så gott du kan!

Du är förstås en kärleksfull och inkännande förälder, du älskar ju ditt eller dina barn över allt annat! Du skulle offra ditt liv för att skydda det mot faror. Sen du blev förälder har inget varit sig likt. När du inte är med ditt barn, längtar du efter det. Tankar om ditt barns mående, utveckling och framtid kanske redan upptar dig och gör dig splittrad. Detta när du egentligen behöver fokusera på jobbet, på dig själv eller din partner. När du är med ditt älskade barn, vill du inget hellre än att klockan kunde stanna, att ni hade mer tid tillsammans och att det inte fanns så mycket annat som måste göras. När du tänker efter, upplever du kanske ofta någon form av samvetsstress och en känsla av otillräcklighet, både på jobbet och hemma. En känsla av att springa runt i det där eviga ekorrhjulet.

Vi behöver kvalitetstid med våra barn. Det är välkänt och går inte att tumma på. Vad vi gör har ingen betydelse utan HUR vi gör det. Nedan kommer konkreta tips på förhållningssätt som kan ge kvalitet till tiden med ditt barn. Tipsen kan också stärka er relation på djupet, även under dagar med för mycket att göra. Till och med de mest upptagna föräldrarna kan hinna få in en stund av total närvaro och kontakt med sitt barn. Om inte varje dag, så ofta det är möjligt.

Stanna upp!

Många har ett alltför högt tempo och en vana att skynda från en aktivitet till nästa, vi kan kalla det för bråttomsjukan. Att alltid vara i aktivitet och alltid på väg till något annat, om så bara i tanken, gör att du missar dyrbara ögonblick ditt barn. Barn påverkas negativt av stress och det vet de flesta föräldrar redan. Barnet uppfattar då att föräldern helt enkelt har viktigare saker för sig. För att bli sedd och få den uppmärksamhet det så väl behöver, tar barnet till strategier som fungerar i stunden. Du släpper ju allt när ditt barn är ledset eller bråkar med ett syskon. Barnet kanske lär sig att vara duktig eller rolig för att få din fulla uppmärksamhet. Dessa strategier kan utvecklas till beteenden som inte gynnar barnets självkänsla och inte heller er relation på sikt. Du kanske känner igen din egen barndom?

Så ta några djupa andetag och se om du kan vila i den här stunden tillsammans med ditt barn.  Ge er den här tiden tillsammans som en gåva, för att både ditt barn och du själv behöver det så väl. Bara var närvarande i din kropp och njut av den ömsinta kontakten med ditt barn med alla dina sinnen, låt dig bli uppslukad och upplev världen utifrån ditt barns perspektiv. Ditt barn har redan förmågan och vägleder dig, du behöver bara vara öppen, nyfiken och tillgänglig. Just nu är du inte på väg någon annanstans, just nu är det inget som behöver fixas eller planeras. Bara vara här och nu med ditt barn. Släpp taget! Se om du successivt, med varje utandning, kan tillåta dig att släppa tankar om alla måsten och borden, om så bara för en stund.

Ha tålamod med dig själv när du blir otålig och rastlös. Ge dig själv medkänsla när det är svårt. Du vill ju så gärna vara med ditt barn, med din fulla närvaro men när du hela dagen varit på väg, när du är den som är ansvarig för allt och orken tryter är det inte så konstigt att det är svårt. Det uppstår en inre konflikt med alla de egna otillfredsställda behoven. Vi vill ju så gärna räcka till! Kanske kan du se stunden av närvaro med ditt barn som en gåva till dig själv. Just för att den ger dig en möjlighet att få vara i kontakt med här och nu med alla dina sinnen. Lek, skratt och bus kan vara precis det du behöver för att slappna av och må bra. Den kringelkrokliknande upptäcktsfärden hem från förskolan, stunden i gungan eller i sandlådan, sagoläsning eller pusslandet ger dig nya perspektiv och när du ser världen som ditt barn gör, med ett nybörjarsinne så lär du dig att de mest magiska ögonblicken i livet finns där inom nära räckhåll.

Kanske behöver du få in en vana att ge dig en liten stund av ställtid, ett andrum för att ställa om från arbetsdag till att vara en närvarande förälder. Kanske kan du göra en mindfulnessövning på jobbet innan du går därifrån eller varför inte på bussen? Om du kör bil kan du släppa ned axlarna och fokusera på din andning istället för att stressa upp dig av bilköer eller tankar om allt du måste hinna med. Att gå eller cykla – sakta, hjälper dig att skruva ned tempot. Ge dig själv en lite längre bromssträcka.

Skapa kontakt 

Att umgås på riktigt, att verkligen göra saker tillsammans eller samtala med varandra runt matbordet längtar de flesta efter, både barn och föräldrar men det skapas vanor och beteenden i familjer där allt annat än samvaro prioriteras. Det är mycket som krigar om vår uppmärksamhet. Vi sitter kanske tätt tillsammans i soffan men har vår uppmärksamhet i var sin skärm. Många har arbete kvar att göra när de kommer hem från jobbet och då kan varje stund då barnet är upptagen med annat bli ett värdefullt tillfälle att komma ikapp med mailen. Är vi trötta efter en arbetsdag kanske vi upplever att sociala medier ger den distraktion vi behöver för att slippa möta oss själv med all den trötthet eller leda vi känner.

Vi behöver öka vår medvetenhet och reflektera över vad vi som föräldrar sänder ut för signaler till våra barn. Om vi visar dessa skärmar så stort intresse så är det inte konstigt att våra barn också gör det, vi missar kontakten med varandra och det är lätt att de liksom vi blir beroende. Vi vet idag att belöningssystemet i hjärnan stimuleras av den nya tekniken, det är väl genomtänkt för att vi ska ha svårt att hålla oss borta från dem. Digitala detox- läger för familjer har uppstått av en anledning. Desperata föräldrar bokar semestrar där uppkoppling omöjliggörs. Så enkelt uttryckt, begränsa skärmtiden både för din egen och barnets skull och innan det är bortom din kontroll.

För att skapa kontakt behöver vi alltså vara närvarande med hela vår uppmärksamhet. Att lyssna med full närvaro, att ta in den andras hela register av känslor med hjälp av röstläge, kroppsspråk, ansiktsuttryck och andning gör att vi känner in och känner med. För att du ska vara empatisk och medkännande krävs att du är där med din fulla närvaro. Det är grunden till kärlek. Livet är för kort och våra barn växer upp så snabbt – vem vill inte ha tid för kärlek? Har du inte tid så får det i stunden räcka med en enkel kram, leende eller kärleksfull beröring.

Visa att ditt barn är betydelsefullt!

Uttryck din tacksamhet och glädje över ditt barn. Engagera dig i ditt barns värld, var nyfiken! Fråga och lyssna med din fulla närvaro. Visa med hela dig att det du önskar just nu och inget annat är att få vara tillsammans med ditt barn. Ditt barn är det mest intressanta du kan lyssna på just nu och det barnet vill göra med dig eller visa dig, är en aktivitet som förtjänar din fulla närvaro. Det betyder inte att du behöver släppa allt alltid, men bestäm dig för en stund då du gör det och gör det då med din fulla närvaro! Ta dig tid att hjälpa ditt barn med legobyggandet eller läxorna och se det som en möjlighet till samvaro. Ditt barn ska inte behöva förtjäna din uppmärksamhet och kärlek.

Berätta att du älskar ditt barn och var generös med att visa din villkorslösa kärlek och hur tacksam du är över att få vara tillsammans, att vara en familj. Tacksamhet gör oss lyckliga och förmågan till tacksamhet går att öva upp! Kanske skulle en tacksamhetsdagbok hjälpa er i familjen. Skriv ner saker ni är tacksamma över varje dag!  Ni kan i samband med läggdags komma på och säga tre saker var ni är tacksamma över. Det är en fin övning att göra tillsammans och du får en chans att berätta hur tacksam och glad du är över ditt barn.

Var snäll

Med vänlighet kommer vi hur långt som helst! Var snäll när det är möjligt - det är alltid möjligt! Mot dig själv och mot andra. Snällhet smittar på ett så underbart sätt. Kärleksbomba istället för att starta krig. Se upp med stress, det är vänlighetens fiende. Stress gör oss lättirriterade, korthuggna, snäsiga och om vi inte blir direkt otrevliga så sluter vi oss. När vi har det svårt med oss själva så drar vi oss lätt undan och glömmer att ta hjälp av varandra. Otillräcklighetskänslor kan handla om att vi sätter för höga krav på oss själva och att vi styrs av hård självkritik. Då förs en inre, ibland omedveten dialog som handlar om vad vi borde göra bättre, vad vi borde hinna med etc. Kanske har du orealistiska förväntningar på familjeliv, på att vara lycklig eller på din karriär eller livet i största allmänhet. Den här typen av krav och förväntningar ger pockande ”göra-tankar” som skapar stress som tar oss bort från det här ögonblicket. Möjligheten att ”bara vara”, närvarande i den här stunden tillsammans med ditt barn, går förlorad. Du läser en saga men tänker på annat, du svara på barnets frågor men tänker på annat, du gungar ditt barn men tänker på annat - din närvaro lyser med sin frånvaro.

Reflektera gärna över hur dina höga förväntningar eller krav på dig själv påverkar närvaron med ditt barn. Om du sänker ribban för vad du själv måste klara av, om du hittade en vänligare ton när du talar till dig själv, om du kunde vara lite mer accepterande och medkännande med dig själv – hur skulle det kunna ge dig mer kvalitetstid med ditt barn? Våra barn känner av vår stress, både när vi agerar ut den eller när vi gör oss känslomässigt otillgängliga. När vi inte är tillgängliga för våra barn så kan vi inte heller fånga upp deras otillfredsställda behov. När barnens behov inte blir tillfredsställda så genererar det jobbiga känslor som små barn inte är mogna att härbärgera på egen hand. Istället ageras de ut, det blir kanske bråk för att få uppmärksamhet eller så lär de sig att känslor av det här slaget inte ”lönar sig” och så drar barnet sig undan, om inte kroppsligt så kanske känslomässigt. Vi behöver som föräldrar göra oss lite mer tillgängliga och finnas där med vår fulla närvaro och ta tillvara på dessa värdefulla möjligheter till kontakt och utveckling av barnets självkänsla.

När du börjar tala vänligt till dig själv och övar upp din förmåga till medkänsla med dig själv, när du på djupet av dig själv omfamnar din egen ofullkomlighet så blir det också lättare att acceptera barnets misstag och brister. Vetskapen om att vi alla kämpar på i våra liv och gör så gott vi kan, bidrar till att vi blir lite snällare mot varandra. Om vi tränar upp vår förmåga till mindfulness och medkänsla så odlar vi våra mest mänskliga sidor och det sprider sig till andra, till våra älskade barn, som ringar på vattnet och gör det lite lättare att vara både förälder och medmänniska.

Övningar i mindfulness och medkänsla hjälper många föräldrar och barn redan idag. Vi på Mindfulnesscenter har bidragit till att göra träningen tillgänglig för alla. Vi har e-kurser för ungdomar och vuxna. Vi har en e-kurs riktad till gravida, inför förlossning och föräldraskap. Vi har också meditationer för barn.

Vi har även deltagare på våra instruktörsutbildningar som upplever att utbildningen ger dem de verktyg de behöver för att hjälpa sina barn och hjälpa sig själva att bli mer närvarande föräldrar. Vi har också kursdeltagare som arbetar på skolor, ungdomsmottagningar eller på vårdcentraler, där de möter stressade barn och föräldrar som behöver verktyg för att nå en förändring.

Vi på Mindfulnesscenter vill på vårt sätt verka för ett mänskligare samhälle!

Jag kan varmt rekommendera vår e-kurs Mindfulness och medkänsla med sig själv och andra.

Med kärlek och tillit

Beatrice Blidner, Mindfulnesscenter, Mindfulnesslärare och Fysioterapeut

Please follow and like us:
0
Google+
http://mindfulnesscenterblogg.se/medkansla/foraldraskap-karleksbloggen-del-3">
RSS
Follow by Email
Twitter
LinkedIn
Facebook
Facebook