≡ Menu

Tankemakt!

Kanske har du just kommit tillbaka på jobbet efter en skön och avkopplande ledighet. Eller också har du haft fullt upp? Kanske hade du fullt upp innan du gick på semester och tänkte att ”jag vilar under semestern så löser allt sig”. Oavsett om du jobbar eller är ledig så gissar jag att du vill leva ett så innehållsrikt, bra och hälsosamt liv som du kan. I det här blogginlägget kommer jag att beröra hur tankar påverkar oss och hur vi mår. En tanke är just en tanke. Hjärnan är gjord för att producera tankar ca 55000 tankar/dag. Men tankar är inte sanningar. Vi kan lära oss att förhålla oss till våra tankar.

Lägga märke till tankar
hjarntrottNär personer först börjar träna mindfulness är en av de första saker som de lägger märke till, hur många tankar som följer med allt de gör. De blir medvetna om att sinnet aldrig tycks sluta tänka. Vissa människor tror också att mindfulnessträningen gör att de tänker mer än innan de började träna. Detta är faktiskt mycket osannolikt. Det är mer troligt att de har tänkt hela tiden, men skillnaden är att de nu är medvetna om det tankebrus som pågår hela tiden. Även om vi tänker hela tiden, är vi bara medvetna och märker det ibland. Det kan jämföras med suset av en tvättmaskin som pågår i bakgrunden, du kanske bara märker det när centrifugen startar och ljudet blir starkare.

En vanlig missuppfattning om meditation är att det handlar om att försöka göra sinnet tomt på tankar och helt stilla. Detta är en omöjlig uppgift (försöka göra det nu i fem minuter!) och det är inte heller syftet med mindfulnessträningen. Vi försöker inte pressa undan tankar, eller på något sätt fjärma oss från dem för att tysta våra sinnen. Istället försöker vi helt enkelt att vara medvetna om vad som händer ögonblick för ögonblick också med våra tankar. Vi försöker att göra plats för dem, observera dem som tankar, och sedan låta dem vara.

Ett annat sätt att uttrycka detta är att vi i mindfulnessträningen försöker att se på våra tankar istället att försöka skjuta bort dem eller komma ifrån dem. Vanligtvis när vi har en tanke så tenderar vi att se tanken som en sanning, vi tar det bokstavligt. Vi tror oftast att tanken är rätt och sann och ser på världen och situationer som vi hamnar i med utgångspunkt i den tanken.  Till exempel när du gör en arbetsuppgift så kanske du tänker ”Jag kan inte göra det här, jag kan lika gärna ge upp”. Om du inte är uppmärksam och ser upp, så kommer du kanske att tro på den tanken och ger upp, men om du är uppmärksam nog och märker att detta bara är en tanke, kan du låta det vara och fortsätta att göra arbetsuppgiften så gott du kan. Det är viktigt att komma ihåg att ”tankar är inte fakta! ”Det är naturligtvis så att allt som vi tänker inte är osant, det är bara det att allt som vi tänker inte är sant, eller hjälpsamt, och mindfulness hjälper oss att lägga märke till våra tankar utan att nödvändigtvis ta dem bokstavligt, och se dem som sanningar. Vi dras inte med i tankarna på samma sätt.

Denna förmåga att lägga märke till våra tankar utan att tro på dem är mer eller mindre svårt utifrån vilken sorts tanke du har. Några tankar är ganska triviala och har inte en så stark känslomässig ”laddning”, till exempel ”Vad ska jag äta till lunch idag?” Det är ganska lätt att
upptäcka en sådan tanke och sedan släppa den. Andra tankar, men fortfarande av ganska trivial karaktär, har en känsla av att vara mer angelägen – till exempel ”Jag har inte pratat med Anna på ett tag jag borde ringa henne nu”. Det kan vara ganska svårt att motstå frestelsen att ringa Anna just nu, även om du kanske har bestämt dig för att göra något annat närmaste halvtimmen. Vi tenderar att ”köpa” sådana tankar som om de vore fakta – ”Jag måste ringa Anna nu” när du i själva verket kan ringa henne senare. En del tankar har en stark emotionell laddning och det kan vara svårt att märka att dessa tankar är just bara tankar. En sådan tanke skulle kunna vara ”Det min chef sa till mig igår var orättvist, jag måste få till ett samtal med honom”. För det mesta är det relativt harmlöst och ofarligt att, ”bli kidnappad av en tanke”. Det skadar inte oss eller någon annan om vi slutar med det vi gör och ringer till Anna nu, även om vi kan göra det senare.

Dock kan vissa av våra tankar få oss att lida i onödan om vi tror på dem och gör dem till sanningar. Till exempel kan vi tänka ”Jag har så mycket att göra på jobbet, jag kommer aldrig att få allt gjort”. Detta kanske inte är sant, men om du tror att det är så, kan du känna dig stressad och maktlös. Eller vi kanske försöker göra något svårt och tänker ”Det här är för svårt, jag kan inte göra det”. Återigen, detta kanske inte är sant, men om vi tror på det så kan det hända att vi ger upp, vilket kan ge upphov till en annan tanke ”Jag är inte bra på något” – definitivt osant – vilket kan ge upphov till ännu en tanke ”Jag är värdelös ”- definitivt osant! -vilket kan leda till känslor av depression.

Värdet av direkt tänkande
Du kanske har fått intrycket när du läser detta inlägg att jag säger att, tänka är inte bra, eller åtminstone inte har mycket av värde – bara titta på tankarna och sedan släppa dem! Så är inte fallet! Tänkande kan vara oerhört värdefullt om det sker fullt medvetet, direkt, konstruktivt, och kanske till och med kreativt. Allt jag har beskrivit ovan avser de herrelösa, slumpmässiga, distraherande och halvt medvetna tankar som bara uppstår objudna i vårt sinne för det mesta. När vi rycks med i sådana tankar kan man säga att vi inte tänker så mycket som vi tror och att vi inte har så stor nytta av dessa tankar.
Ibland kan det vara värdefullt att tänka igenom något och komma fram till en lösning om
möjligt, eller åtminstone inse att en lösning ännu inte är möjlig. Till exempel om vi ska fatta ett beslut som kräver att vi tänker igenom vilka eventuella konsekvenser en handling kan få, såsom ”ska jag flytta på huset?” I ett försök att tänka igenom detta kommer vi förmodligen att bli medvetna om herrelösa, slumpmässiga tankar som distraherar oss från vår uppgift. I det här fallet så bör våra tankar vara fokuserade på vad som gör det möjligt att flytta huset. De andra tankarna som ”inkräktar och distraherar” och tar ditt fokus från uppgiften, hanterar du på det sätt som jag har rekommenderat ovan – att helt enkelt lägga märka till dem och sedan släppa dem.

Ge hjärnan lite utrymme!

Hur många gånger om dagen tar du en paus? Verkligen tar en paus och gör ingenting en liten stund? De flesta jag känner går från en aktivitet till en annan under hela dagen, de tar nästan aldrig paus och hämtar andan. Många människor stannar inte ens upp för en fikapaus! De sätter på grytan och går sedan och gör lite mer arbete och kommer tillbaka till grytan när innehållet är kokt. Så effektivt! De passar på att fika medan de arbetar. Känner du igen dig?

När vi befinner oss i görandet hela tiden leder det ofta till att vi känner oss pressade och lite oroliga. Vår hjärna blir trött och det blir svårare att koncentrera sig på den uppgift vi håller på med. Konsekvensen blir att vi inte gör ett så bra jobb som vi skulle kunna göra. Kanske kan det vara mer effektivt att ta små pauser?

För att återknyta till tankemakt. Om du lär dig mer om dina tankar och hur du påverkas av dina tankar, se hur du agerar och reagerar på dina tankar. Då har du större möjlighet att också bättre leda dig själv i olika situationer.

Har du fått några tankar kring dina tankar 🙂

Hoppas att du kan njuta av sensommaren och allt vad den kan erbjuda här och nu!

Susanne_1

Susanne Sahlén Nyberg, vVD Mindfulnesscenter, Mindfulnessinstruktör, Ledarutvecklare och Organisationskonsult

Läs gärna om vårt arbetsplatskoncept https://www.mindfulnesscenter.se/arbetsplatsen

{ 0 comments }

I senaste numret av tidningen Chef skriver Cissi Elwin ”Styrka handlar mer om insidan”. Där går det att läsa att fler och fler chefer ägnar mer tid att träna sin inre styrka, sin mentala styrka för att få tillgång till sina fulla resurser och för att orka i detta pressade tempo.  Hälften av de tillfrågade cheferna tränar sin psykiska hälsa genom yoga, meditation och mindfulness.

blogg160622

Att träna din hjärna är lika viktigt som att träna din kropp. Arbetet är stressigt. Det är pressat med tidsfrister, inte tillräckligt med timmar på dagen för att få jobbet gjort, besvärliga situationer att ta itu med och för mycket e-post att sortera. Det är mer stress på arbetsplatsen nu än människor hade för en generation sedan.  De senaste 5 åren har sjukskrivningarna för psykisk ohälsa (exvis utmattningsdepression) ökat med 70%. Tyvärr har denna desperata och pressade arbetskultur och dess tillhörande stressnivå en negativ inverkan på din hälsa, dina relationer och din produktivitet. Du måste själv ta ansvar för att hitta sätt att minska stress och bekämpa det frenetiska tempot. Ett sätt kan vara att lära sig att stanna upp, fokusera med hjälp av andningen och rikta din uppmärksamhet till dig själv just där och då.  Helt enkelt gå på gym med hjärnan en liten stund varje dag.

Vilken betydelse skulle det få för dig om du kan öka din förmåga att fokusera så att du kan reglera dina tankar och bestämma vad och vem som skall få påverka dig under en arbetsdag?

Vad vinner du på att vara närvarande i nuet
Mindfulnessträning hjälper dig att förbättra din koncentration och uppmärksamhet och samtidigt minska känslan av trötthet. Träningen ökar också din känsla av välbefinnande. Genom att öka din förmåga att vara närvarande i nuet kommer du till ett tillstånd av flow och hög, kontrollerad prestation. När vi är koncentrerade och har fokus så vilar vår hjärna!

Jag brukar i mina föreläsningar presentera mig själv som en högpresterande person. Sedan jag själv började med mindfulnessträning presterar jag lika mycket som tidigare om inte mer. Men och här kommer ett stort MEN, jag presterar mycket SMARTARE! Det går inte åt lika mycket energi och jag har övat upp min förmåga att lägga fokus på rätt saker. Jag ser när jag är distraherad och när mina tankar vandrar. Då kan jag använda nya verktyg och strategier för att snabbt få tillbaka mitt fokus igen. Det är bland annat det träningen i mindfulness handlar om. Att öka insikten om sina tankar, känslor och sin kropp. Jag ser hur jag påverkas och påverkar mig själv och kan bestämma mig för hur jag vill agera i olika situationer.

Små enkla övningar visar sig ge resultat på både stress, arbetsminne och förmågan att fokusera på det som är viktigt. Göra fler medvetna val och fatta väl förankrade beslut.

Så min förhoppning är att fler gör som cheferna i tidningen Chefs undersökning, träna mentalt för att bli stark inifrån och ut.

Med önskan om en skön och närvarande sommar!

Susanne_1

Susanne Sahlén Nyberg, vVD Mindfulnesscenter, Mindfulnessinstruktör, Ledarutvecklare och Organisationskonsult

Läs gärna om vårt arbetsplatskoncept https://www.mindfulnesscenter.se/arbetsplatsen

{ 0 comments }

Du kan som enskild person aktivt delta genom att i mötet med dina medmänniskor vara medvetet närvarande med en positiv och öppen inställning. När lyhördhet och vänlighet tillsammans med en hängiven vilja att göra gott möter mänskligt lidande uppstår medkänsla. Med din medkännande närvaro bidrar du med en atmosfär som gör oss alla mindre osäkra och ängsliga. Vi vågar visa oss sårbara och det för oss närmare varandra och vi får en tryggare plats att leva på och utvecklas i!

Vi är sårbara varelser, vi människor. Vi exponerar oss som mest med våra tillkortakommanden när vi öppnar upp oss i kärleksrelationer, med alla våra förhoppningar, rädslor och med vår bräcklighet. De första två åren i våra liv är oerhört viktiga för hur vi senare ska kunna känna trygghet i relation till andra. En djupt rotad rädsla för att inte vara älskad kan göra oss ängsliga och osäkra i mötet med andra. När vårt hotsystem är aktiverat blir vi självupptagna och det skapar en separation gentemot andra människor. Att gå in i ett undvikandebeteende ger oss sällan det liv vi vill ha. Att gå in i en kamp med sig själv är inte heller hjälpsamt. Rädsla, anspänning och stress reducerar vår inlevelseförmåga, vår förmåga att förstå andra och varsebli nyanser. När vi är extra sårbara, kanske stressade eller upprörda, då hamnar vi dessutom lätt i gamla hjulspår med negativa tankar, malande självkritik eller gnagande oro. Just då är det svårt att tro att man kan vara med och bidra till en bättre värld.

compassion

Hur odlar jag istället min förmåga till medkänsla med mig själv och andra?

Kanske har du kommit dithän i din mindfulnesspraktik att du numera lättare ser när självkritiken är överdriven och inte till någon hjälp. Den får finnas där men mer som en radio som står och skvalar i bakgrunden eller som en hop tjattrande trädapor som inte behöver tas på så stort allvar. Otillräcklighetskänslor eller oro över att inte duga har blivit som moln på himlen som ibland skymmer sikten men de drar förbi och du har lärt dig se dem men att inte fastna vid dem.

Att öva mindfulness är som att ta sig själv i handen och kärleksfullt men bestämt vända sig 180 grader runt och gå livet till mötes. Det kräver mod att möta verkligheten som den är, att möta sig själv som man är men det brukar med tiden föra med sig en känsla av inre stillhet och rymd. Du får en inre stabil plats som kan göra det möjligt att blicka utanför dig själv och få ett annat perspektiv på livet. Du stärker ditt trygghetssystem och känner en ökad samvaro med dina medmänniskor. Du vet att du inte är ensam och det hjälper dig att leva med större lätthet.

Vad gör man då när en djupt rotad rädsla för att inte vara älskad griper tag i mig?

  • Ta några djupa andetag och släpp ner kroppens tyngd mot underlaget. Låt sen andningen återgå till det normala
  • Placera händerna på hjärtat och känna värmen och andetagets rörelser
  • Formulera en fras som känns naturlig för dig, tex:

”Just nu har jag det smärtsamt”

”Att uppleva smärta är en del av att vara människa”

”Må jag vara vänlig mot mig själv och ge mig den medkänsla jag behöver”

Det skrivs mycket om compassion/medkänsla idag och det är fantastiskt tycker jag! Vi behöver antagligen detta mer än någonsin när många lider av ensamhet, utanförskap, stress och psykisk ohälsa. Gammal beprövad erfarenhet tillsammans med ny vetenskap har visat att medkänsla är en förmåga som går att träna upp. Har man förstått värdet av det kan man aktivt föra in det i sitt liv. Professorn och psykiatern Joachim Bauer skriver i sin bok Varför jag känner som du känner – intuitiv kommunikation och hemligheten med spegelneuronerna (Natur & Kultur) om hur spegelneuronerna är grunden till vår förmåga till medkänsla. Vissa forskare anser att det är upptäckten av spegelneuronerna som är den viktigaste inom neurovetenskapen på de senaste tio åren http://www.svd.se/medkansla-borjar-med-att-vi-speglar-varandra

Läs och ta del av litteratur, artiklar och varför inte blogginlägg om compassion/medkänsla men glöm inte att det är i mötet med dig själv i din egen mindfulnesspraktik och i samvaro med dina medmänniskor som du bäst odlar medkänsla. Blir mötet med dig själv för smärtsamt så kan du behöva terapeutiskt hjälp i första hand. Kanske kan du söka upp en psykolog eller psykoterapeut som använder sig av någon mindfulnessbaserad metod. Här&Nu, MBSR, MBKT, ACT, DBT och CFT är några av de metoder som finns att tillgå idag – Googla eller hör med din vårdcentral.

Glöm inte att med medkänsla stärker vi vår omvärld och får dessutom ofta än mer tillbaka till oss själva!

Beatrice1

Beatrice Blidner, fysioterapeut och mindfulnesslärare, Mindfulnesscenter AB

{ 0 comments }

Jag har tidigare skrivit om mindfullt ledarskap och om hur vårt prestationssamhälle skapar sjuka arbetsplatser. I detta inlägg kommer jag att beröra hur mindfulness kan användas vid stressrelaterad ohälsa på en arbetsplats:

  • vid rehabilitering
  • förebyggande innan sjukskrivning
  • vid återgång till arbetet

Vill här referera till Institutet för Stressmedicin ISM. De har identifierat tre faktorer som möjliga hinder för återgång i arbete hos patienter med stressrelaterad utmattning:

  • låg nivå av mental och fysisk energi
    Träningen i mindfulness ger återhämtning, återuppbyggnad och förändringar på cellnivå i hjärnan, vilket är vetenskapligt belagt i forskning
  • kognitiva svårigheter 
    Vi tränar upp och ökar vårt arbetsminne, träningen leder också  till ökad koncentrationsförmåga
  • låg självkänsla 
    Genom träningen ökar vi medkänsla och trygghet och att se på sig själv med andra ögon, ej prestationsbaserat

Några vinster vid mindfulnessträning vid rehabilitering eller vid återgång till arbete kan vara:

    • Ökad kroppsmedvetenhet  – Blir bättre på att lyssna på kroppens signaler, tar större ansvar för sin hälsa och för återhämtning
    • Lär sig att välja fokus – Inte fastna i det negativa, ”offer”
    • Befinner sig i hotsystemet flykt och kamp, osäker och rädd –Utvecklar omsorgssystemet och övar upp färdigheten att inte gå in i kamp/flykt trots motgångar

Det är bra för oss alla som upplever hög stressnivå i våra liv!

Det handlar om att utveckla självinsikt. Insikter om hur du agerar och beter dig i olika situationer. Bli varse om ditt ”bråttombeteende” och göra andra och fler medvetna val. Det handlar om att stanna upp och lyssna till kroppen och sinnet. Här handlar det inte så mycket om att lära sig på en kognetiv nivå utan mer om att göra träningen och se vad du lägger märke till. Det är erfarenhetsbaserat och du lär dig mer och mer om dig själv och hur du agerar i olika situationer. Det bästa av allt det är utan prestation och du kan heller inte jämföra dig med någon annan!

Att lugna vårt sinne

Att lugna vårt sinne

Diagrammet ovan visar på två sätt som våra sinnen tenderar att fungera. Den vänstra triangeln representerar vår direkta upplevelse av världen – den värld vi ser, hör, känner etc. (primär erfarenhet.) Den högra (upp- och nervända) triangeln representerar vår konceptualisering av den världen – hur vi sätter etiketter på varje erfarenhet för att sedan, analysera, jämföra, döma den. (sekundär erfarenhet).
När vi är stressade tenderar vi att vara i den högre delen av diagrammet – i delen märkt med A – oroande, analyserande, problemlösande, etc. Förmågan att tänka, analysera och reflektera är ju bra, men när vi är stressade tenderar vi att överanvända denna del av vårt sinne, och den mentala aktiviteten tenderar att hålla oss fångade i känslor av stress.

Mindfulnessträningen hjälper oss att gå mot den lägre, vänstra delen av diagrammet, med en mer direkt upplevelse av världen, och mindre tänkande. Bandet markerad B vid den nedre delen av diagrammet representerar en hög grad av sensorisk upplevelse med mycket lite tanke. Vi behöver inte anstränga oss för att tänka mindre, när vi är närvarande och uppmärksamma så tas upplevelser upp mer direkt med våra sinnen och det finns helt enkelt inget utrymme kvar i vårt sinne för att tänka på det. Vi blir lugnare.

Det är inte så att vi siktar på att leva hela tiden i bandet B – ibland är det lämpligt att tänka!
– Vi försöker bara leva från en mer direkt, omedelbar upplevelse av situationer. Med det sagt, är det mycket uppfriskande att spendera lite tid varje dag i band B. Denna erfarenhet sänker våra stressnivåer dramatiskt. Det är därför vi utvecklas med hjälp av enkla övningar så som kroppsskanning, andningsankare och medvetna rörelser.

Genom träningen får du hjälp att spendera mer tid i B med enkla övningar som hjälper dig med återhämtning och med att utveckla dina mentala resurser!

En liten förändring – Sakta Ner
Äldre människor anmärker ofta på hur snabbt saker går i livet nu för tiden, jämfört med när de var yngre. Ingen tvekan om att detta är sant – transporter är snabbare, maten är snabbare, tekniken är snabbare, nästan allt är snabbare. Och det är lätt att fastna i den hastigheten också i vårt vardagliga liv. Ofta har vi en hel kalender fylld med aktiviteter som vi avverkar en efter en utan att ta en enda paus. Kanske rusar du också som många andra genom en stor del av din dag. Problemet med detta är att det kan bli en automatiserad vana, så att även när vi inte behöver göra något snabbt så gör vi det snabbt ändå. (En del kör bil fort även när de inte har bråttom bara för att det har blivit så av vana).

Att göra allt snabbt har en ganska dålig effekt på oss.
• Det aktiverar vårt stressystem och släpper ut adrenalin och kortisol i blodet. Dessa hormoner försvagar ditt immunförsvar över tid, och de sänker också ditt humör.
• Det sätter igång ”alarmsystemet ” i din hjärna ,fara hotar, vilket gör att vi söker efter saker som hotar oss. Detta leder i sin tur att vi blir mer oroliga och irriterade.
• Och det ger oss mindre tid att tänka klart och fatta bra beslut.

Här kommer lite enkla övningar som du kan träna på!

Gör några saker långsammare än vanligt.

    • Till exempel, när du tar en kopp kaffe, ta dig lite tid till att dricka det. Känn vad det verkligen smakar. Njut av det.
    • När du går någonstans, se till att ha gott om tid så att din promenad inte blir ännu en sak du behöver göra snabbt. Gå långsamt, titta dig omkring, lägg märke till saker, exempelvis hur det känns i kroppen. Gör ett arbete långsamt – ge dig själv tid att göra det utan brådska. Om du kör bil, försök köra lite långsammare än vanligt.  Njut av långsamheten och se vad du upptäcker!

Försök att motstå trycket från andra att göra saker snabbt.

    • Ibland hamnar vi i situationer där det blir kapplöpning mot tiden för att någon annan har beräknat något fel eller för att ett jobb kanske är dåligt planerat. Låt inte andras dåliga planering få ha inverkan på dig. Låt inte andra sätta din prioritering utan att ni har en dialog om saken. Försök att inte bara ta på dig saker. Hitta sätt att säga nej på ett artigt sätt så att mottagaren vet när du kan göra det som personen ber om. Det kan också bli en vana att någon alltid räddar upp en felaktig planering osv…Det finns en risk att beteendet byggs in som naturligt.

Titta efter vad som är bra för dig just Här och Nu.

    • Lägg märke till och utmana din egen inre press och dina prestationstankar om att alltid göra mer.
    • Fråga dig själv: Gör detta inre ”tävlande” dig mer lycklig eller mer stressad och sliten?
      Försök att vila och hitta balans i lugnet och välbefinnandet som kommer från att sakta ner. Och bli inte förvånad om folk säger att du ser mer självsäker, utvilad, stabil och glad ut.

Sist men inte minst. Glöm inte att vara varsam med dig själv.

En skön och långsam promenad i naturen kanske kan fylla på med lite energi.

Sköna vårhälsningar

Susanne_1

Susanne Sahlén Nyberg, vVD Mindfulnesscenter, Mindfulnessinstruktör, Ledarutvecklare och Organisationskonsult

Läs gärna om vårt arbetsplatskoncept https://www.mindfulnesscenter.se/arbetsplatsen

{ 0 comments }

Många av oss vet att det som skapar värden i verksamheter är hur väl vi nyttjar våra hjärnor och inte hur många saker vi lyckas göra varje timme. Ändå är det lätt att komma in i ett ”bråttombeteende” som tar oss bort från att göra mer av de rätta sakerna. Bråttombeteendet kan leda oss djupt ner i stresstratten och nästan göra att vi blir lite fördummade. Det är idéer, innovation, uppfinningar och kreativitet som är bränslet i lyckosamma verksamheter. Ändå tenderar vi att använda gamla föreställningar om att produktivitet och effektivitet handlar om att arbeta snabbare och att gärna ha ”många bollar i luften”. Tanken är att en arbetsplats skall vara en plats där människor blomstrar och utvecklas. En arbetsplats där vi kan hitta nya sätt att lösa gamla problem och att vi oftast gör det bäst tillsammans. Trygga och tydliga ledare är en framgångsfaktor i lyckosamma företag och organisationer. Arbetsmiljöverket har också tagit fasta på ett tydligt ledarskap i den nya Arbetsmiljöföreskriften AFS 2015:4.

Mindfulnessträning kan göra skillnad för en verksamhet! Det sker genom att utveckla ledarnas färdigheter till trygga, tydliga och närvarande ledare.

Några viktiga ledaregenskaper som utvecklas genom mindfulnessträning är:

  • Uppmärksam och Närvarande
  • Lugn och Trygg
  • Fokuserad och Klarsynt

Uppmärksamhet och närvaro  är en färdighet. Färdigheter går att träna upp. Till det krävs det tålamod och uthållighet. Du har mycket att vinna på att vara uppmärksam och närvarande. Det blir mindre fel exempelvis när det gäller att fatta beslut eller i faktiska aktiviteter, när du klarar av att fokusera på det som är väsentligt. Det som kanske är ännu viktigare ur ett ledarperspektiv är närvaron i dina relationer. Hur mycket förtroende och tillit får en ledare som uppfattas som nonchalant och frånvarande. Vad vinner du på att vara närvarande i kommunikationen med dina medarbetare och att vara mentalt närvarande på möten? Hur påverkar det din image? Hur vill du bli uppfattad? Med mindfulnessträning kan du bygga och utveckla ditt varumärke som ledare.

Vad händer om du kan öka ditt lugn och att både du själv som ledare och din arbetsgrupp upplever en tryggare plattform att utgå ifrån. Vi lever i ständiga förändringar och det är ett måste för att vi skall hänga med och utvecklas. Tänk om vi genom ett eget lugn inte blir så påverkbara av dålig energi som dränerar oss på resurser. Det är möjligt att träna sig till lugn och avspänning! En ledare som kan behålla sitt lugn i alla situationer och kan sprida detta lugn runt omkring sig är ovärderlig. Det du säger och gör skickar signaler till medarbetarna om det finns något att oroa sig för. Om du kan behålla lugnet så får du medarbetare som riktar in sig på problemlösning istället för oro och ängslan. Lugn och avslappning skapar mental och fysisk styrka. Du fattar bättre beslut om du kan förhålla dig lugn och närvarande. Du blir mindre impulsiv och ökar klyftan mellan stimulus och gensvar. I den klyftan ligger din styrka. Just där och då kan du göra ett medvetet val istället för att bara agera eller reagera efter omständigheterna.

Fokuserad och klarsynt. Genom träning övar vi upp vår förmåga att fokusera. Du tränar dig i att se när tankarna vandrar iväg och sedan själv bestämma var du skall ha ditt fokus.  Du tränar dig i att hantera distraktioner.   När du blir störd av telefon eller någon som ”står i dörren” kan du  medvetet bestämma hur du vill hantera situationen. Avbrott och distraktioner kostar pengar. Enligt en studie som Microsoft har genomfört så stannar vi kvar i distraktionen i ca 15 minuter innan vi klarar av att ha fullt fokus igen på det vi gjorde.

Genom att träna mindfulness tränar vi vår hjärna! Det forskas mycket på hur mindfulness påverkar vår hjärna och vilka effekter är som vetenskapligt kan beläggas. Några av effekterna kan du se på bilden nedan.

Hjärnan - hur fungerar mindfulness 1 bild

Bilden visar olika områden i hjärnan som påverkas av mindfulnessträning. Forskning visar att 10 minuter om dagen kan göra skillnad.

Flera av våra kunder vittnar om nyttan med mindfulnessträning och här kommer några exempel på vad de upptäcker.

”För min egen personliga del så har jag fått ut väldigt mycket, har fått tillbaka mitt lugn och lärt mig fokusera på ett annat sätt.”

”Mindfulness är ett stöd i att förstå vikten och med hjälp av övningarna hitta balansen i vardagen och fokusera på det som för mig är viktigt att hantera just nu.”

”Ett lugn av ett nytt slag infinner sig i kroppen både under, efter  och lång tid efter att jag genomfört meditation. Andningsankaret och även kroppsscanningen, som kan genomföras när och var man än befinner sig, ger både trygghet och ett helt nytt lugn i kroppen”

”Det stämmer till 100 %. Jag mår mycket mycket bättre både mentalt och fysiskt, kommit igång med träning, och det har med kursen att göra”

”Mycket viktig och nyttig i detta samhälle där kommunikation och information går i ljusets hastighet. Borde bli obligatoriskt i skolor och på arbetsplatser.”

”Jag mår mycket bättre. Jag kan hantera balansen i livet på ett bättre sätt! Har ökat min medvetenhet, lyssnar bättre och är bättre på att fokusera.”

Med önskan om fler mindfulla arbetsplatser!

Susanne_1

Susanne Sahlén Nyberg, vVD Mindfulnesscenter, Mindfulnessinstruktör, Ledarutvecklare och Organisationskonsult

{ 1 comment }

Hej!

Min pappa har uträttat mycket i sitt långa liv men sällan stressat. Han är ofta före sin tid, särskilt vad gäller hälsa och välmående. Han åt rawfood redan på 40- och 50-talet, då hälsoideologen Are Waerland var populär bland friidrottare i Sverige. Waerlands grundläggande principer var:

  1. Vi har inte med sjukdomar att göra, utan med livsföringsfel. Avskaffa dessa och sjukdomarna försvinner av sig själva.
  2. Man botar aldrig en sjukdom, man botar en sjuk kropp.
  3. Man botar en sjuk kropp endast genom att man återställer dess ursprungliga livsföringsrytm.

Igår när jag krattade bort de sista höstlöven slungades jag tillbaka till barndomsminnet av min pappa i trädgården hemma i Västervik. Pappa som krattar, sopar marktegel, komposterar och klipper gräs – lugnt och metodiskt. Med samma närvaro som han utfört dessa sysslor och med fullständig koncentration har han lyssnat på klassisk musik, varje dag, helst sittandes på en vanlig köksstol, utan att springa runt och pyssla med annat som vi andra gjort. Han tar sig an den klassiska musiken med samma närvaro och intresse som när han lyssnar på oss i familjen när vi berättar om våra vardagliga liv med upp- och nedgångar.

Det som för pappa varit naturligt, att leva livet medvetet, närvarande och med fokus på en sak i taget, verkar idag vara en mer sällsynt förmåga som få besitter. Idag går vi kurser för att lära oss.

Nu vet vi andra det som pappa och många i hans generation redan visste, att singeltasking gör att vi får mer uträttat och att vi blir lyckligare av att vara medvetet närvarande i våra liv.

Nu är min pappa 90 år och kroppens ursprungliga livsföringsrytm går inte att återställa. Han har med jämnmod accepterat att döden närmar sig och ångrar inget. Jo, det skulle vara att han inte lärde sig yoga!

Sociologen Christine Carter är en av dem som lär ut singeltasking:

Se en av hennes föreläsningar här: https://www.christinecarter.com/community/blog/2015/03/wisdom-2-0/ eller läs:  http://www.mindful.org/achieve-more-by-doing-less/

Med vemod och värme

Beatrice1

Beatrice Blidner, Mindfulnesscenter, Mindfulnessinstruktör och Fysioterapeut

{ 0 comments }

Allt är tillgängligt, föränderligt och ständigt i rörelse. Vi konkurrerar helt plötsligt med hela världen. Allt är möjligt det finns egentligen inga gränser. Möjligheterna och valen är många. Vikten av att hålla sig uppdaterad blir allt större.

Hur ska jag välja? Gör jag rätt? Räcker jag till? Vad måste jag kunna? Ja frågorna är många. Många kan känna att kraven ökar från omgivningen. Men hur mycket krav och press lägger jag på mig själv?

Otydlighet i organisationen, oklara roller, för lite feedback, omorganisationer och förändringsprocesser. Ja så ser verkligheten ut som vi behöver förhålla oss till. Det kommer inte att sakta in och verksamheter behöver hänga med och utvecklas. Mycket kan bli bättre såsom ledarskapet, feedback och tydlighet både i struktur och roller men vi behöver också känna en trygghet i oss själva. Inte oroa oss så mycket för hur det ska bli utan jobba mer med det som är nu och det som vi faktiskt kan göra något åt. Här kan träning i att vara närvarande Här och Nu hjälpa oss. Vi kan träna oss i att se när våra tankar ”kidnappar” oss och när vi lägger energi på saker som vi faktiskt inte kan göra något åt eller som vi inte vet skall hända.

blogginlägg160324

Vårt prestationssamhälle skapar psykisk ohälsa.  De senaste fem åren har psykisk ohälsa på jobbet ökat med 70 procent. Under december kom Arbetsmiljöverket med nya regler för arbetsgivare för att minska psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan leda till ohälsa i form av sömnstörningar, hjärt- och kärlsjukdomar och depressioner. De arbetsrelaterade orsakerna bakom dessa problem är främst ohälsosam arbetsbelastning, för liten tid till återhämtning, arbetstidernas förläggning, psykiskt påfrestande arbete och kränkande särbehandling.

– ”Arbetsgivarna behöver prioritera arbetsmiljöarbetet ännu mer för att vända utvecklingen. Att färre blir sjuka på jobbet är bra både för de enskilda individerna, men också för arbetsgivarna och för samhället i stort i form av minskade kostnader för bland annat sjukskrivningar”, säger Erna Zelmin Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket.

Det är ju gott och väl ett steg i rätt riktning men min tro är att vi själva behöver ta ett större ansvar för vår hälsa. Att öka medvetenheten om hur vi agerar i olika situationer, vilka val vi gör medvetet och omedvetet.  Att lära oss mer om när vi får ”påslag” i kroppen, vad och vem som påverkar oss. Med enkla metoder kan vi lära oss mer om oss själva och göra fler medvetna val i den riktning vi själva vill. Sluta att vara ett ”offer” för omständigheterna och styra mer själv.

Vi behöver också ta hand om oss själva och hitta tid för återhämtning. En idrottsman/idrottskvinna vet att de klarar att prestera på hög nivå om de återhämtar sig mellan prestationerna. De vet också att ta hand om sin kropp! Äta rätt, sova etc. Om vi jämför idrotten med arbetslivet, hur gör du när du presterar? Ligger du på topp hela tiden? När återhämtar du dig?

Vill gärna referera till professor Peter Drucker, grundaren av Peter Drucker School of management i Los Angeles som har sagt.  De stora industrierna gör underhållsstopp för miljontals kronor varje år. Detta för att maskinerna skall hålla längre och för att kunna producera effektivare. Idag jobbar de flesta av oss med vår ”produktionsapparat” hjärnan. När gör vi underhållsstopp och skapar lite mer utrymme? När vilar vi och reparerar våra hjärnor?

Med enkla metoder, kortare och längre andningsövningar eller kroppsövningar kan vi öka våra resurser, hitta återhämtning i vardagen och helt enkelt stilla oss och på så sätt få små korta ”underhållsstopp”. Om vi dessutom gör det regelbundet så utvecklas vår hjärna! Det kommer ca 700 nya forskningsartiklar varje år där effekterna av mindfulnessträning kan visas!

Jag behöver själv inte någon bekräftelse på att det fungerar. Det fungerar för mig! Gör skillnad i hur jag agerar i olika situationer. Jag har alltid varit en högt presterande person. Det är jag fortfarande. Jag presterar nästan mer idag än innan jag började med mindfulness. Skillnaden är att jag presterar SMARTARE! Det går inte lika mycket energi och jag sliter inte på mig själv på samma sätt.

Min önskan är att fler ville prova och se vad det upptäcker. Det är en enkel metod som kräver lite tålamod! Vågar du utmana ditt bråttom beteende och ditt prestationstänk? Läs gärna om vårt arbetsplatskoncept https://www.mindfulnesscenter.se/arbetsplatsen Kanske något för just din arbetsplats?

Glad Påsk!

Susanne Sahlén Nyberg, vVD Mindfulnesscenter, Mindfulnessinstruktör, Ledarutvecklare och Organisationskonsult

{ 0 comments }

Mycket av det vi idag betraktar som personlig utveckling baseras på tesen att vi kan i framtiden utvecklas till något nytt och bättre än den personen vi är idag.

Problem med detta tankesätt är att det uppmuntrar oss hela tiden att försöka bli något annat än det vi är just nu. Att vi också, om vi sliter tillräckligt hårt, kan vara rika eller berömda eller ha den där perfekta kroppen. Eller alltihopa!

Du gillar inte ditt gamla jag? Inga problem! Du kan skapa en ny version av dig! Du kan i framtiden hitta det perfekta jobbet eller träffa din perfekta partner. Du kan till och med lägga dig till med en bättre personlighet…

Är något sådant ens möjligt?

Kan det vara så att våra föreställningar och krav på en framtida fullkomlighet berövar oss lugn och ro i nuet. Och lugn och ro i nuet är en förutsättning för vårt lärande och vår utveckling. När vi drivs av stress och missnöje har vi en tendens att fatta dåliga beslut och göra korkade val. Det är då som vi hamnar ”ur askan i elden”.

Mindfulness har en annorlunda approach till begreppet ”personlig utveckling”, eftersom mindfulness handlar om att i första hand stifta fred med här och nu. Att kämpa mot nuet förmörkar vårt sinne och sliter på vår kropp. Att bekämpa nuet gör oss spända, tröga och ineffektiva; men framför allt ledsna, arga och olyckliga.

När vi blir fixerade vid en framtida, bättre version av oss själva (eller våra relationer, vårt samhälle) har vi svårt att stå ut med den vi är idag. Och den jag är idag är det enda jag har just nu; det enda som är verkligt. Den jag är idag behöver inte mitt förakt och ogillande, utan min medkänsla och acceptans.

Tänk om jag var minst, sämst och fulast av alla i hela vida världen, men hade en förmåga att slappna av och andas med det. Där jag trots mina uppenbara brister och fel kunde unna mig att känna mig lugn och trygg på insidan. Då skulle jag ha de bästa förutsättningarna för att uppleva en morgondag som är mera önskvärd.

igor-ardoris

Gästbloggare

Igor Ardoris, Pedagog, Mindfulnessinstruktör och grundare av Mindfulnesbaserad Mental Träning (MBMT)

{ 1 comment }

Korttidsterapi (brief therapy) är en psykoterapeutisk metod som baseras på den amerikanske psykiatern Milton H Ericksons samt den kände antropologen och kommunikationsforskaren Gregory Batesons tankar.

Denna terapiform hävdar uttryckligen att sättet att försöka lösa ett problem inte sällan förvärrar det problem man försöker lösa. Människornas sätt att diskutera gemensamma problem tenderar att ge upphov till nya problem, eftersom, när människor försöker förstå hur och varför deras problem har uppkommit, har de en tendens att fastna i kritik och anklagelser. Folk blir olyckliga, börjar försvara sig och försöker skjuta över skulden på andra, vilket ytterligare försämrar kommunikationen och de mellanmänskliga relationerna.

Lösningsfokuserat förhållningssätt handlar om en enkel (men svår) metod där det handlar om att utgå från de klagomål vi har och ändra dem till önskemål, samt omformulera problem till mål.

Ju mindre tid och energi människor lägger på att fundera över hur problemen uppstod, och istället resonerar kring hur man vill ha det, desto mer utvecklas en förhoppningsfull och positiv stämning.

Människor har förmåga att fokusera på sina förhoppningar och hägrande mål och hur dessa förhoppningar och mål kan förverkligas på bästa sätt.

Att fokusera på lösningar är något som är väldigt enkelt att förstå i teori, men kan vara väldigt svårt att göra i praktiken. Det är svårt eftersom vi är så vältränade i att tänka på ett visst sätt, där vår uppmärksamhet fångas av olika problem som vi förvärrar genom att fastna i en så kallad ”blame storm” på engelska. ”Blame storm” (beskyllningsstorm) är då den diametrala motsatsen till ”brain storm”; där den mänskliga hjärnans resurser släpps fria.

Hur skulle det vara om vi, nästa gång när vi vill peka på ett problem, skulle ställa oss själva frågan vad exakt vill vi ha istället för det här problemet? Med andra ord, om vi skulle göra om problemet till ett mål istället. Och hur skulle vi kunna gå till väga för att det målet ska bli verklighet?

Träning i Mindfulness ger oss fantastiska förutsättningar för det lösningsfokuserade förhållningssättet. Träningen möjliggör för oss att observera och acceptera de problemen vi har, men utan att värdera dem och reagera på dem.

Det mindfulla förhållningssättet går hand i hand med det lösningsfokuserade. Det är först när vi har utvecklat färdigheten att lugnt och stabilt befatta oss med våra problem i nuet som vi kan börja tänka på lösningar i framtiden.

”Övning ger färdighet” lyder det gamla ordspråket och idag har vi oändliga möjligheter att öva upp en fantastisk förmåga till lösningsfokuserat förhållningssätt.

Hemma, med våra familjemedlemmar. På jobbet med våra kolleger. Privat med våra vänner; och inte minst, i vår kommunikation med omvärlden via facebook, instagram, twitter etc.

Vi har ingen kontroll över hur andra människor uttrycker sig och kommunicerar; Men var och en av oss har möjlighet att ta ansvar för vårt eget bidrag till helheten.

igor-ardoris

Gästbloggare

Igor Ardoris, Pedagog, Mindfulnessinstruktör och grundare av Mindfulnesbaserad Mental Träning (MBMT)

{ 0 comments }

Träning i tillit

För mig är det en stor skillnad mellan tro och tillit.

”Seeing is believing” lyder ett gammalt engelskt ordspråk. Vi tror att saker och ting kommer gå bra, när vi ser att de håller på och utvecklas i en önskad riktning. Men, när saker och ting plötsligt börjar röra sig åt fel, d.v.s. oönskat håll, då är det lätt att börja tro på det motsatta.

Våra prognoser och förväntningar styrs med andra ord ofta av externa, yttre omständigheter.

Att ha tillit är för mig något annat. Att ha tillit går ut på att vi fortsätter agera som att vi tror på vår egen framgång även när vi känner oss fyllda av oro, rädsla och tvivel.

Att ha tillit är något annat än att låtsas och bluffa. Att ha tillit går ut på att hämta kraft från den delen av ens inre som känner sig trygg även när man känner sig överväldigad av osäkerhet.

Träning i mindfulness kan betraktas som träning i tillit.

Att öva mindfulness går ut på att vara närvarande i här och nu. Min kropp är alltid här och nu. Min andning också. Att öva mindfulness går därför ut på att utveckla det man kallar för kroppslig medvetenhet som ett alternativ till det vanliga, dominerande konceptuella medvetenheten.

Att vara närvarande i nuet, gör det möjligt för oss att möta livet utan rädsla. När vi medvetet befinner oss i nuet, kan inga tankar på våra förflutna misslyckanden eller framtida farhågor dominera vår uppmärksamhet.

Att medvetet sitta och andas med våra tvivel och problem ger oss chansen att fysiskt uppleva det faktum att våra tvivel och problem är enbart koncept i huvudet, (fantasier med andra ord), medan erfarenheten av att vi finns här och nu är den enda verkliga sanningen. Ju bättre vi blir på att andas och slappna av med våra tvivel, desto starkare tillit kommer vi utveckla.

Tillit till livet och tillit till oss själva som en del av Livet.

igor-ardoris

Gästbloggare

Igor Ardoris, Pedagog, Mindfulnessinstruktör och grundare av Mindfulnesbaserad Mental Träning (MBMT)

{ 0 comments }