≡ Menu

Jag har tidigare skrivit om mindfullt ledarskap och om hur vårt prestationssamhälle skapar sjuka arbetsplatser. I detta inlägg kommer jag att beröra hur mindfulness kan användas vid stressrelaterad ohälsa på en arbetsplats:

  • vid rehabilitering
  • förebyggande innan sjukskrivning
  • vid återgång till arbetet

Vill här referera till Institutet för Stressmedicin ISM. De har identifierat tre faktorer som möjliga hinder för återgång i arbete hos patienter med stressrelaterad utmattning:

  • låg nivå av mental och fysisk energi
    Träningen i mindfulness ger återhämtning, återuppbyggnad och förändringar på cellnivå i hjärnan, vilket är vetenskapligt belagt i forskning
  • kognitiva svårigheter 
    Vi tränar upp och ökar vårt arbetsminne, träningen leder också  till ökad koncentrationsförmåga
  • låg självkänsla 
    Genom träningen ökar vi medkänsla och trygghet och att se på sig själv med andra ögon, ej prestationsbaserat

Några vinster vid mindfulnessträning vid rehabilitering eller vid återgång till arbete kan vara:

    • Ökad kroppsmedvetenhet  – Blir bättre på att lyssna på kroppens signaler, tar större ansvar för sin hälsa och för återhämtning
    • Lär sig att välja fokus – Inte fastna i det negativa, ”offer”
    • Befinner sig i hotsystemet flykt och kamp, osäker och rädd –Utvecklar omsorgssystemet och övar upp färdigheten att inte gå in i kamp/flykt trots motgångar

Det är bra för oss alla som upplever hög stressnivå i våra liv!

Det handlar om att utveckla självinsikt. Insikter om hur du agerar och beter dig i olika situationer. Bli varse om ditt ”bråttombeteende” och göra andra och fler medvetna val. Det handlar om att stanna upp och lyssna till kroppen och sinnet. Här handlar det inte så mycket om att lära sig på en kognetiv nivå utan mer om att göra träningen och se vad du lägger märke till. Det är erfarenhetsbaserat och du lär dig mer och mer om dig själv och hur du agerar i olika situationer. Det bästa av allt det är utan prestation och du kan heller inte jämföra dig med någon annan!

Att lugna vårt sinne

Att lugna vårt sinne

Diagrammet ovan visar på två sätt som våra sinnen tenderar att fungera. Den vänstra triangeln representerar vår direkta upplevelse av världen – den värld vi ser, hör, känner etc. (primär erfarenhet.) Den högra (upp- och nervända) triangeln representerar vår konceptualisering av den världen – hur vi sätter etiketter på varje erfarenhet för att sedan, analysera, jämföra, döma den. (sekundär erfarenhet).
När vi är stressade tenderar vi att vara i den högre delen av diagrammet – i delen märkt med A – oroande, analyserande, problemlösande, etc. Förmågan att tänka, analysera och reflektera är ju bra, men när vi är stressade tenderar vi att överanvända denna del av vårt sinne, och den mentala aktiviteten tenderar att hålla oss fångade i känslor av stress.

Mindfulnessträningen hjälper oss att gå mot den lägre, vänstra delen av diagrammet, med en mer direkt upplevelse av världen, och mindre tänkande. Bandet markerad B vid den nedre delen av diagrammet representerar en hög grad av sensorisk upplevelse med mycket lite tanke. Vi behöver inte anstränga oss för att tänka mindre, när vi är närvarande och uppmärksamma så tas upplevelser upp mer direkt med våra sinnen och det finns helt enkelt inget utrymme kvar i vårt sinne för att tänka på det. Vi blir lugnare.

Det är inte så att vi siktar på att leva hela tiden i bandet B – ibland är det lämpligt att tänka!
– Vi försöker bara leva från en mer direkt, omedelbar upplevelse av situationer. Med det sagt, är det mycket uppfriskande att spendera lite tid varje dag i band B. Denna erfarenhet sänker våra stressnivåer dramatiskt. Det är därför vi utvecklas med hjälp av enkla övningar så som kroppsskanning, andningsankare och medvetna rörelser.

Genom träningen får du hjälp att spendera mer tid i B med enkla övningar som hjälper dig med återhämtning och med att utveckla dina mentala resurser!

En liten förändring – Sakta Ner
Äldre människor anmärker ofta på hur snabbt saker går i livet nu för tiden, jämfört med när de var yngre. Ingen tvekan om att detta är sant – transporter är snabbare, maten är snabbare, tekniken är snabbare, nästan allt är snabbare. Och det är lätt att fastna i den hastigheten också i vårt vardagliga liv. Ofta har vi en hel kalender fylld med aktiviteter som vi avverkar en efter en utan att ta en enda paus. Kanske rusar du också som många andra genom en stor del av din dag. Problemet med detta är att det kan bli en automatiserad vana, så att även när vi inte behöver göra något snabbt så gör vi det snabbt ändå. (En del kör bil fort även när de inte har bråttom bara för att det har blivit så av vana).

Att göra allt snabbt har en ganska dålig effekt på oss.
• Det aktiverar vårt stressystem och släpper ut adrenalin och kortisol i blodet. Dessa hormoner försvagar ditt immunförsvar över tid, och de sänker också ditt humör.
• Det sätter igång ”alarmsystemet ” i din hjärna ,fara hotar, vilket gör att vi söker efter saker som hotar oss. Detta leder i sin tur att vi blir mer oroliga och irriterade.
• Och det ger oss mindre tid att tänka klart och fatta bra beslut.

Här kommer lite enkla övningar som du kan träna på!

Gör några saker långsammare än vanligt.

    • Till exempel, när du tar en kopp kaffe, ta dig lite tid till att dricka det. Känn vad det verkligen smakar. Njut av det.
    • När du går någonstans, se till att ha gott om tid så att din promenad inte blir ännu en sak du behöver göra snabbt. Gå långsamt, titta dig omkring, lägg märke till saker, exempelvis hur det känns i kroppen. Gör ett arbete långsamt – ge dig själv tid att göra det utan brådska. Om du kör bil, försök köra lite långsammare än vanligt.  Njut av långsamheten och se vad du upptäcker!

Försök att motstå trycket från andra att göra saker snabbt.

    • Ibland hamnar vi i situationer där det blir kapplöpning mot tiden för att någon annan har beräknat något fel eller för att ett jobb kanske är dåligt planerat. Låt inte andras dåliga planering få ha inverkan på dig. Låt inte andra sätta din prioritering utan att ni har en dialog om saken. Försök att inte bara ta på dig saker. Hitta sätt att säga nej på ett artigt sätt så att mottagaren vet när du kan göra det som personen ber om. Det kan också bli en vana att någon alltid räddar upp en felaktig planering osv…Det finns en risk att beteendet byggs in som naturligt.

Titta efter vad som är bra för dig just Här och Nu.

    • Lägg märke till och utmana din egen inre press och dina prestationstankar om att alltid göra mer.
    • Fråga dig själv: Gör detta inre ”tävlande” dig mer lycklig eller mer stressad och sliten?
      Försök att vila och hitta balans i lugnet och välbefinnandet som kommer från att sakta ner. Och bli inte förvånad om folk säger att du ser mer självsäker, utvilad, stabil och glad ut.

Sist men inte minst. Glöm inte att vara varsam med dig själv.

En skön och långsam promenad i naturen kanske kan fylla på med lite energi.

Sköna vårhälsningar

Susanne_1

Susanne Sahlén Nyberg, vVD Mindfulnesscenter, Mindfulnessinstruktör, Ledarutvecklare och Organisationskonsult

Läs gärna om vårt arbetsplatskoncept https://www.mindfulnesscenter.se/arbetsplatsen

{ 0 comments }

Många av oss vet att det som skapar värden i verksamheter är hur väl vi nyttjar våra hjärnor och inte hur många saker vi lyckas göra varje timme. Ändå är det lätt att komma in i ett ”bråttombeteende” som tar oss bort från att göra mer av de rätta sakerna. Bråttombeteendet kan leda oss djupt ner i stresstratten och nästan göra att vi blir lite fördummade. Det är idéer, innovation, uppfinningar och kreativitet som är bränslet i lyckosamma verksamheter. Ändå tenderar vi att använda gamla föreställningar om att produktivitet och effektivitet handlar om att arbeta snabbare och att gärna ha ”många bollar i luften”. Tanken är att en arbetsplats skall vara en plats där människor blomstrar och utvecklas. En arbetsplats där vi kan hitta nya sätt att lösa gamla problem och att vi oftast gör det bäst tillsammans. Trygga och tydliga ledare är en framgångsfaktor i lyckosamma företag och organisationer. Arbetsmiljöverket har också tagit fasta på ett tydligt ledarskap i den nya Arbetsmiljöföreskriften AFS 2015:4.

Mindfulnessträning kan göra skillnad för en verksamhet! Det sker genom att utveckla ledarnas färdigheter till trygga, tydliga och närvarande ledare.

Några viktiga ledaregenskaper som utvecklas genom mindfulnessträning är:

  • Uppmärksam och Närvarande
  • Lugn och Trygg
  • Fokuserad och Klarsynt

Uppmärksamhet och närvaro  är en färdighet. Färdigheter går att träna upp. Till det krävs det tålamod och uthållighet. Du har mycket att vinna på att vara uppmärksam och närvarande. Det blir mindre fel exempelvis när det gäller att fatta beslut eller i faktiska aktiviteter, när du klarar av att fokusera på det som är väsentligt. Det som kanske är ännu viktigare ur ett ledarperspektiv är närvaron i dina relationer. Hur mycket förtroende och tillit får en ledare som uppfattas som nonchalant och frånvarande. Vad vinner du på att vara närvarande i kommunikationen med dina medarbetare och att vara mentalt närvarande på möten? Hur påverkar det din image? Hur vill du bli uppfattad? Med mindfulnessträning kan du bygga och utveckla ditt varumärke som ledare.

Vad händer om du kan öka ditt lugn och att både du själv som ledare och din arbetsgrupp upplever en tryggare plattform att utgå ifrån. Vi lever i ständiga förändringar och det är ett måste för att vi skall hänga med och utvecklas. Tänk om vi genom ett eget lugn inte blir så påverkbara av dålig energi som dränerar oss på resurser. Det är möjligt att träna sig till lugn och avspänning! En ledare som kan behålla sitt lugn i alla situationer och kan sprida detta lugn runt omkring sig är ovärderlig. Det du säger och gör skickar signaler till medarbetarna om det finns något att oroa sig för. Om du kan behålla lugnet så får du medarbetare som riktar in sig på problemlösning istället för oro och ängslan. Lugn och avslappning skapar mental och fysisk styrka. Du fattar bättre beslut om du kan förhålla dig lugn och närvarande. Du blir mindre impulsiv och ökar klyftan mellan stimulus och gensvar. I den klyftan ligger din styrka. Just där och då kan du göra ett medvetet val istället för att bara agera eller reagera efter omständigheterna.

Fokuserad och klarsynt. Genom träning övar vi upp vår förmåga att fokusera. Du tränar dig i att se när tankarna vandrar iväg och sedan själv bestämma var du skall ha ditt fokus.  Du tränar dig i att hantera distraktioner.   När du blir störd av telefon eller någon som ”står i dörren” kan du  medvetet bestämma hur du vill hantera situationen. Avbrott och distraktioner kostar pengar. Enligt en studie som Microsoft har genomfört så stannar vi kvar i distraktionen i ca 15 minuter innan vi klarar av att ha fullt fokus igen på det vi gjorde.

Genom att träna mindfulness tränar vi vår hjärna! Det forskas mycket på hur mindfulness påverkar vår hjärna och vilka effekter är som vetenskapligt kan beläggas. Några av effekterna kan du se på bilden nedan.

Hjärnan - hur fungerar mindfulness 1 bild

Bilden visar olika områden i hjärnan som påverkas av mindfulnessträning. Forskning visar att 10 minuter om dagen kan göra skillnad.

Flera av våra kunder vittnar om nyttan med mindfulnessträning och här kommer några exempel på vad de upptäcker.

”För min egen personliga del så har jag fått ut väldigt mycket, har fått tillbaka mitt lugn och lärt mig fokusera på ett annat sätt.”

”Mindfulness är ett stöd i att förstå vikten och med hjälp av övningarna hitta balansen i vardagen och fokusera på det som för mig är viktigt att hantera just nu.”

”Ett lugn av ett nytt slag infinner sig i kroppen både under, efter  och lång tid efter att jag genomfört meditation. Andningsankaret och även kroppsscanningen, som kan genomföras när och var man än befinner sig, ger både trygghet och ett helt nytt lugn i kroppen”

”Det stämmer till 100 %. Jag mår mycket mycket bättre både mentalt och fysiskt, kommit igång med träning, och det har med kursen att göra”

”Mycket viktig och nyttig i detta samhälle där kommunikation och information går i ljusets hastighet. Borde bli obligatoriskt i skolor och på arbetsplatser.”

”Jag mår mycket bättre. Jag kan hantera balansen i livet på ett bättre sätt! Har ökat min medvetenhet, lyssnar bättre och är bättre på att fokusera.”

Med önskan om fler mindfulla arbetsplatser!

Susanne_1

Susanne Sahlén Nyberg, vVD Mindfulnesscenter, Mindfulnessinstruktör, Ledarutvecklare och Organisationskonsult

{ 1 comment }

Hej!

Min pappa har uträttat mycket i sitt långa liv men sällan stressat. Han är ofta före sin tid, särskilt vad gäller hälsa och välmående. Han åt rawfood redan på 40- och 50-talet, då hälsoideologen Are Waerland var populär bland friidrottare i Sverige. Waerlands grundläggande principer var:

  1. Vi har inte med sjukdomar att göra, utan med livsföringsfel. Avskaffa dessa och sjukdomarna försvinner av sig själva.
  2. Man botar aldrig en sjukdom, man botar en sjuk kropp.
  3. Man botar en sjuk kropp endast genom att man återställer dess ursprungliga livsföringsrytm.

Igår när jag krattade bort de sista höstlöven slungades jag tillbaka till barndomsminnet av min pappa i trädgården hemma i Västervik. Pappa som krattar, sopar marktegel, komposterar och klipper gräs – lugnt och metodiskt. Med samma närvaro som han utfört dessa sysslor och med fullständig koncentration har han lyssnat på klassisk musik, varje dag, helst sittandes på en vanlig köksstol, utan att springa runt och pyssla med annat som vi andra gjort. Han tar sig an den klassiska musiken med samma närvaro och intresse som när han lyssnar på oss i familjen när vi berättar om våra vardagliga liv med upp- och nedgångar.

Det som för pappa varit naturligt, att leva livet medvetet, närvarande och med fokus på en sak i taget, verkar idag vara en mer sällsynt förmåga som få besitter. Idag går vi kurser för att lära oss.

Nu vet vi andra det som pappa och många i hans generation redan visste, att singeltasking gör att vi får mer uträttat och att vi blir lyckligare av att vara medvetet närvarande i våra liv.

Nu är min pappa 90 år och kroppens ursprungliga livsföringsrytm går inte att återställa. Han har med jämnmod accepterat att döden närmar sig och ångrar inget. Jo, det skulle vara att han inte lärde sig yoga!

Sociologen Christine Carter är en av dem som lär ut singeltasking:

Se en av hennes föreläsningar här: https://www.christinecarter.com/community/blog/2015/03/wisdom-2-0/ eller läs:  http://www.mindful.org/achieve-more-by-doing-less/

Med vemod och värme

Beatrice1

Beatrice Blidner, Mindfulnesscenter, Mindfulnessinstruktör och Fysioterapeut

{ 3 comments }

Allt är tillgängligt, föränderligt och ständigt i rörelse. Vi konkurrerar helt plötsligt med hela världen. Allt är möjligt det finns egentligen inga gränser. Möjligheterna och valen är många. Vikten av att hålla sig uppdaterad blir allt större.

Hur ska jag välja? Gör jag rätt? Räcker jag till? Vad måste jag kunna? Ja frågorna är många. Många kan känna att kraven ökar från omgivningen. Men hur mycket krav och press lägger jag på mig själv?

Otydlighet i organisationen, oklara roller, för lite feedback, omorganisationer och förändringsprocesser. Ja så ser verkligheten ut som vi behöver förhålla oss till. Det kommer inte att sakta in och verksamheter behöver hänga med och utvecklas. Mycket kan bli bättre såsom ledarskapet, feedback och tydlighet både i struktur och roller men vi behöver också känna en trygghet i oss själva. Inte oroa oss så mycket för hur det ska bli utan jobba mer med det som är nu och det som vi faktiskt kan göra något åt. Här kan träning i att vara närvarande Här och Nu hjälpa oss. Vi kan träna oss i att se när våra tankar ”kidnappar” oss och när vi lägger energi på saker som vi faktiskt inte kan göra något åt eller som vi inte vet skall hända.

blogginlägg160324

Vårt prestationssamhälle skapar psykisk ohälsa.  De senaste fem åren har psykisk ohälsa på jobbet ökat med 70 procent. Under december kom Arbetsmiljöverket med nya regler för arbetsgivare för att minska psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan leda till ohälsa i form av sömnstörningar, hjärt- och kärlsjukdomar och depressioner. De arbetsrelaterade orsakerna bakom dessa problem är främst ohälsosam arbetsbelastning, för liten tid till återhämtning, arbetstidernas förläggning, psykiskt påfrestande arbete och kränkande särbehandling.

– ”Arbetsgivarna behöver prioritera arbetsmiljöarbetet ännu mer för att vända utvecklingen. Att färre blir sjuka på jobbet är bra både för de enskilda individerna, men också för arbetsgivarna och för samhället i stort i form av minskade kostnader för bland annat sjukskrivningar”, säger Erna Zelmin Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket.

Det är ju gott och väl ett steg i rätt riktning men min tro är att vi själva behöver ta ett större ansvar för vår hälsa. Att öka medvetenheten om hur vi agerar i olika situationer, vilka val vi gör medvetet och omedvetet.  Att lära oss mer om när vi får ”påslag” i kroppen, vad och vem som påverkar oss. Med enkla metoder kan vi lära oss mer om oss själva och göra fler medvetna val i den riktning vi själva vill. Sluta att vara ett ”offer” för omständigheterna och styra mer själv.

Vi behöver också ta hand om oss själva och hitta tid för återhämtning. En idrottsman/idrottskvinna vet att de klarar att prestera på hög nivå om de återhämtar sig mellan prestationerna. De vet också att ta hand om sin kropp! Äta rätt, sova etc. Om vi jämför idrotten med arbetslivet, hur gör du när du presterar? Ligger du på topp hela tiden? När återhämtar du dig?

Vill gärna referera till professor Peter Drucker, grundaren av Peter Drucker School of management i Los Angeles som har sagt.  De stora industrierna gör underhållsstopp för miljontals kronor varje år. Detta för att maskinerna skall hålla längre och för att kunna producera effektivare. Idag jobbar de flesta av oss med vår ”produktionsapparat” hjärnan. När gör vi underhållsstopp och skapar lite mer utrymme? När vilar vi och reparerar våra hjärnor?

Med enkla metoder, kortare och längre andningsövningar eller kroppsövningar kan vi öka våra resurser, hitta återhämtning i vardagen och helt enkelt stilla oss och på så sätt få små korta ”underhållsstopp”. Om vi dessutom gör det regelbundet så utvecklas vår hjärna! Det kommer ca 700 nya forskningsartiklar varje år där effekterna av mindfulnessträning kan visas!

Jag behöver själv inte någon bekräftelse på att det fungerar. Det fungerar för mig! Gör skillnad i hur jag agerar i olika situationer. Jag har alltid varit en högt presterande person. Det är jag fortfarande. Jag presterar nästan mer idag än innan jag började med mindfulness. Skillnaden är att jag presterar SMARTARE! Det går inte lika mycket energi och jag sliter inte på mig själv på samma sätt.

Min önskan är att fler ville prova och se vad det upptäcker. Det är en enkel metod som kräver lite tålamod! Vågar du utmana ditt bråttom beteende och ditt prestationstänk? Läs gärna om vårt arbetsplatskoncept https://www.mindfulnesscenter.se/arbetsplatsen Kanske något för just din arbetsplats?

Glad Påsk!

Susanne Sahlén Nyberg, vVD Mindfulnesscenter, Mindfulnessinstruktör, Ledarutvecklare och Organisationskonsult

{ 0 comments }

Mycket av det vi idag betraktar som personlig utveckling baseras på tesen att vi kan i framtiden utvecklas till något nytt och bättre än den personen vi är idag.

Problem med detta tankesätt är att det uppmuntrar oss hela tiden att försöka bli något annat än det vi är just nu. Att vi också, om vi sliter tillräckligt hårt, kan vara rika eller berömda eller ha den där perfekta kroppen. Eller alltihopa!

Du gillar inte ditt gamla jag? Inga problem! Du kan skapa en ny version av dig! Du kan i framtiden hitta det perfekta jobbet eller träffa din perfekta partner. Du kan till och med lägga dig till med en bättre personlighet…

Är något sådant ens möjligt?

Kan det vara så att våra föreställningar och krav på en framtida fullkomlighet berövar oss lugn och ro i nuet. Och lugn och ro i nuet är en förutsättning för vårt lärande och vår utveckling. När vi drivs av stress och missnöje har vi en tendens att fatta dåliga beslut och göra korkade val. Det är då som vi hamnar ”ur askan i elden”.

Mindfulness har en annorlunda approach till begreppet ”personlig utveckling”, eftersom mindfulness handlar om att i första hand stifta fred med här och nu. Att kämpa mot nuet förmörkar vårt sinne och sliter på vår kropp. Att bekämpa nuet gör oss spända, tröga och ineffektiva; men framför allt ledsna, arga och olyckliga.

När vi blir fixerade vid en framtida, bättre version av oss själva (eller våra relationer, vårt samhälle) har vi svårt att stå ut med den vi är idag. Och den jag är idag är det enda jag har just nu; det enda som är verkligt. Den jag är idag behöver inte mitt förakt och ogillande, utan min medkänsla och acceptans.

Tänk om jag var minst, sämst och fulast av alla i hela vida världen, men hade en förmåga att slappna av och andas med det. Där jag trots mina uppenbara brister och fel kunde unna mig att känna mig lugn och trygg på insidan. Då skulle jag ha de bästa förutsättningarna för att uppleva en morgondag som är mera önskvärd.

igor-ardoris

Gästbloggare

Igor Ardoris, Pedagog, Mindfulnessinstruktör och grundare av Mindfulnesbaserad Mental Träning (MBMT)

{ 1 comment }

Korttidsterapi (brief therapy) är en psykoterapeutisk metod som baseras på den amerikanske psykiatern Milton H Ericksons samt den kände antropologen och kommunikationsforskaren Gregory Batesons tankar.

Denna terapiform hävdar uttryckligen att sättet att försöka lösa ett problem inte sällan förvärrar det problem man försöker lösa. Människornas sätt att diskutera gemensamma problem tenderar att ge upphov till nya problem, eftersom, när människor försöker förstå hur och varför deras problem har uppkommit, har de en tendens att fastna i kritik och anklagelser. Folk blir olyckliga, börjar försvara sig och försöker skjuta över skulden på andra, vilket ytterligare försämrar kommunikationen och de mellanmänskliga relationerna.

Lösningsfokuserat förhållningssätt handlar om en enkel (men svår) metod där det handlar om att utgå från de klagomål vi har och ändra dem till önskemål, samt omformulera problem till mål.

Ju mindre tid och energi människor lägger på att fundera över hur problemen uppstod, och istället resonerar kring hur man vill ha det, desto mer utvecklas en förhoppningsfull och positiv stämning.

Människor har förmåga att fokusera på sina förhoppningar och hägrande mål och hur dessa förhoppningar och mål kan förverkligas på bästa sätt.

Att fokusera på lösningar är något som är väldigt enkelt att förstå i teori, men kan vara väldigt svårt att göra i praktiken. Det är svårt eftersom vi är så vältränade i att tänka på ett visst sätt, där vår uppmärksamhet fångas av olika problem som vi förvärrar genom att fastna i en så kallad ”blame storm” på engelska. ”Blame storm” (beskyllningsstorm) är då den diametrala motsatsen till ”brain storm”; där den mänskliga hjärnans resurser släpps fria.

Hur skulle det vara om vi, nästa gång när vi vill peka på ett problem, skulle ställa oss själva frågan vad exakt vill vi ha istället för det här problemet? Med andra ord, om vi skulle göra om problemet till ett mål istället. Och hur skulle vi kunna gå till väga för att det målet ska bli verklighet?

Träning i Mindfulness ger oss fantastiska förutsättningar för det lösningsfokuserade förhållningssättet. Träningen möjliggör för oss att observera och acceptera de problemen vi har, men utan att värdera dem och reagera på dem.

Det mindfulla förhållningssättet går hand i hand med det lösningsfokuserade. Det är först när vi har utvecklat färdigheten att lugnt och stabilt befatta oss med våra problem i nuet som vi kan börja tänka på lösningar i framtiden.

”Övning ger färdighet” lyder det gamla ordspråket och idag har vi oändliga möjligheter att öva upp en fantastisk förmåga till lösningsfokuserat förhållningssätt.

Hemma, med våra familjemedlemmar. På jobbet med våra kolleger. Privat med våra vänner; och inte minst, i vår kommunikation med omvärlden via facebook, instagram, twitter etc.

Vi har ingen kontroll över hur andra människor uttrycker sig och kommunicerar; Men var och en av oss har möjlighet att ta ansvar för vårt eget bidrag till helheten.

igor-ardoris

Gästbloggare

Igor Ardoris, Pedagog, Mindfulnessinstruktör och grundare av Mindfulnesbaserad Mental Träning (MBMT)

{ 0 comments }

Träning i tillit

För mig är det en stor skillnad mellan tro och tillit.

”Seeing is believing” lyder ett gammalt engelskt ordspråk. Vi tror att saker och ting kommer gå bra, när vi ser att de håller på och utvecklas i en önskad riktning. Men, när saker och ting plötsligt börjar röra sig åt fel, d.v.s. oönskat håll, då är det lätt att börja tro på det motsatta.

Våra prognoser och förväntningar styrs med andra ord ofta av externa, yttre omständigheter.

Att ha tillit är för mig något annat. Att ha tillit går ut på att vi fortsätter agera som att vi tror på vår egen framgång även när vi känner oss fyllda av oro, rädsla och tvivel.

Att ha tillit är något annat än att låtsas och bluffa. Att ha tillit går ut på att hämta kraft från den delen av ens inre som känner sig trygg även när man känner sig överväldigad av osäkerhet.

Träning i mindfulness kan betraktas som träning i tillit.

Att öva mindfulness går ut på att vara närvarande i här och nu. Min kropp är alltid här och nu. Min andning också. Att öva mindfulness går därför ut på att utveckla det man kallar för kroppslig medvetenhet som ett alternativ till det vanliga, dominerande konceptuella medvetenheten.

Att vara närvarande i nuet, gör det möjligt för oss att möta livet utan rädsla. När vi medvetet befinner oss i nuet, kan inga tankar på våra förflutna misslyckanden eller framtida farhågor dominera vår uppmärksamhet.

Att medvetet sitta och andas med våra tvivel och problem ger oss chansen att fysiskt uppleva det faktum att våra tvivel och problem är enbart koncept i huvudet, (fantasier med andra ord), medan erfarenheten av att vi finns här och nu är den enda verkliga sanningen. Ju bättre vi blir på att andas och slappna av med våra tvivel, desto starkare tillit kommer vi utveckla.

Tillit till livet och tillit till oss själva som en del av Livet.

igor-ardoris

Gästbloggare

Igor Ardoris, Pedagog, Mindfulnessinstruktör och grundare av Mindfulnesbaserad Mental Träning (MBMT)

{ 0 comments }

Att träna mindfulness har liknande effekt på mig som att åka flygplan på en stormig dag. I den ena stunden är allting grått, mörkt, ruggigt och deprimerande. Sedan lyfter flygplanet uppåt genom stormen och genom allt det mörka och gråa och plötsligt är man ovanför molntäcket och inser att himlen är oförändrat ren och blå och att solen fortfarande oavbrutet och generöst sprider sitt ljus och värme.

Problemet är att sådana upplevelser är en färskvara. När man är där uppe är det ju självklart, hur skulle det annars vara? Men det räcker med ett par dagars konstant vistelse i en ruggig, kall och ogästvänlig miljö för att vi ska fullständigt glömma bort det självklara.

Så fort min uppmärksamhet låser sig vid det mörka, blir hela min sinnesstämning mörk. Denna mörka sinnesstämning styr i sin tur över mitt kroppsspråk, min röst, mina ord och mina handlingar.

Ju sämre jag mår, desto mer törstar jag efter ljus och värme. Och ju sämre jag mår desto mindre ljus och värme kan jag erbjuda andra i min närhet. Ju sämre jag mår, desto mer behöver jag få och desto mindre har jag att ge. En rätt så negativ spiral, eller hur? Och vad händer när jag stöter på andra som befinner sig i samma mörka livstillstånd?

En viktig princip inom psykologi är att de tankar som är laddade med de mest intensiva känslor är de som fångar och dominerar vår uppmärksamhet. Vilka är de starkaste känslorna? Rädsla, ilska, hat, oro, hämndlystnad, frustration, förälskelse, svartsjuka, sexuella begär…

Dessa känslomoln kommer och regnar, dundrar och blixtrar. De fångar vår uppmärksamhet och förmörkar vår själ till den graden att vi lätt glömmer bort att dessa stormar alltid, före eller senare, blåser över. Och att bakom dem har himlen hela tiden varit oförändrat blå och solen oavbrutet varm.

Himlen gör inget väsen av sig och är därför lätt att glömma bort. Precis som vår grundläggande mänskliga, kärleksfulla natur. Att öva mindfulness går ut på att vara tyst, stilla och observera. Vanligtvis håller vi alltid på med någonting – arbetar, tänker, känner, planerar, ältar… När vi är tysta och stilla frigörs vår uppmärksamhet och kan lyfta bortom själens moln och komma i kontakt med vår inre himmel och vår inre sol. Det är i denna inre tystnad som själen får chansen att vila och psyket att lyfta. Det är i den inre stillheten som vi på nytt kan fylla oss med kärlek, kraft och naturlig framtidstro.

igor-ardoris

Gästbloggare

Igor Ardoris, Pedagog, Mindfulnessinstruktör och grundare av Mindfulnesbaserad Mental Träning (MBMT)

{ 0 comments }

Mindfulness på recept?

Hej

Kultur på recept, körsång på recept och varför inte mindfulness på recept? Nu är det vetenskapligt visat att mindfulnessträning i grupp ger samma resultat som individuell KBT-terapi. Vårt program Här& Nu är det program som använts i den forskning som bedrivits av Centrum för primärvårdsforskning i Lund. Likaså är det vår instruktörsutbildning som är grunden för projektet och studien som publicerats i den högt rankade vetenskapliga tidskriften Brittish Journal of Psychiatry http://www.lu.se/article/mindfulness-behandling-i-grupp-lika-effektivt-som-kbt-vid-depression-och-angest?ref=pressrelease

Vad händer i hjärnan när vi tränar mindfulness?
Det sker en rad positiva förändringar i hjärnan när vi mediterar.
Den högra, främre delen av pannloben reglerar känslor som irritation, ilska, rädsla, nedstämdhet och depression. Den är också aktiv vid stress och  i styrningen av vårt flykt- och kampsvar. Den vänstra motsvarande delen av hjärnan styr över positiva känslor som entusiasm, intresse, nyfikenhet, glädje och lycka.

Efter ett par månaders regelbunden träning i medveten närvaro sker en förskjutning av aktiviteten från den högra till den vänstra sidan, det vill säga från irritation och stress till lugn och ro samt glädje. Extrema förskjutningar åt vänster sida har uppmätts hos mediterande buddhistmunkar. Regelbunden meditation gör utövaren gladare och mer positiv i sitt tänkande. Andra effekter av vänsterförskjutningen av pannlobsaktiviteten är bättre sömn, ökad förmåga att avläsa andra människors känslouttryck och ökad grad av medkänsla med sig själv och andra.

I ett annat område av hjärnan – i hjässloben – sjunker aktiviteten, vilket forskarna har angett som en förklaring till att man under meditation tappar känslan för tid och rum. Även vårt immunförsvar påverkas i positiv riktning av träning i medveten närvaro. Det område som kontrollerar starka, negativa känslor som raseri och fruktan – de mandelformade kropparna – minskar sin aktivitet så att man blir lugnare och mer balanserad i en stressande miljö.

I en studie som publicerats i ”Psychiatric Research:neuiroimaging” jämfördes hjärnorna hos en grupp nybörjare, före och efter att dessa gått igenom ett åtta veckors träningsprogram i mindfulness, med en kontrollgrupp som inte fick någon träning. Då upptäckte man bland annat en ökad täthet av grå celler i hippocampus som är en struktur i hjärnan som är viktig för inlärning och minne. Ökad täthet sågs också i delar som är viktiga för självkänsla, medkänsla och introspektion (själviakttagelse).

Man såg också en minskad täthet av grå celler i amygdala, det område i hjärnan som är känt för att spela en viktig roll vid ångest och stress.

Forskning visar också att en mängd symtom som smärta och sömnproblem minskar avsevärt hos personer som tränar mindfulness. En annan mycket viktig effekt hos det stora flertalet patienter är förbättrad livskvalitet.
Färska forskningsartiklar har kunnat visa på en mängd andra positiva resultat av regelbundet utövande av medveten närvaro; lägre blodtryck, förbättring av kronisk huvudvärk, generell stressreduktion, förbättring av fibromyalgi och ökad produktion av dygnshormonet melatonin. Dessutom kunde man påvisa färre symtom vid multipel skleros, kortare behandlingstid med ljusbehandling för patienter med psoriasis och mindre besvär för patienter med irriterad tarm.

Psykisk ohälsa  
Trots en snabb utveckling och kraftig förbättring av den materiella välfärden under de senaste decennierna, har den psykiska ohälsan och det psykiska lidandet ökat kraftigt i stora delar av västvärlden- särskilt hos kvinnor. Orsakerna till detta förhållande är komplexa och har många facetter.I vårt land ökar den psykiska ohälsan snabbt igen.

Under mina mer än 35 år som läkare har jag dagligen sett hur människor stressar och lider på grund av en alltför pressad livsituation – på jobbet såväl som hemma. En del är vad som sker här och nu. En annan del är den del som våra tankar lägger till: vi kan oroas av våra tankar om framtiden och hur vi skall få allt att gå ihop eller så kan vi älta det förflutna som vi inte längre kan påverka.

Inom den psykiatriska vården har utövandet av medveten närvaro väckt stort intresse.Forskare i Storbritannien och Kanada har visat att en kombination av kognitiv terapi och träning i medveten närvaro har minskat återfallen i depression till hälften för dem som har haft tre eller fler tidigare depressioner. Behandlingen kallas Mindfulness Based Cognitive Therapy (MBCT). MBCT används även vid behandlingen av olika ångestsjukdomar. Nyligen visade forskare att MBCT är lika effektiv som läkemedel i att förebygga depression.

Så tillbaka till min ursprungsfråga. Kan mindfulness finnas att få som behandling på recept?
Svaret är att på många vårdcentraler och på psykiatriska mottagningar sker det redan! Vi på Mindfulnesscenter har hittills utbildat mellan 800 och 900 instruktörer varav mer än hälften i vården.
Så fråga gärna på din hälso- eller vårdcentral om de kan erbjuda mindfulness, nästa gång du går dit!

Vi arbetar också för mindfulnessträning med instruktör skall kunna ske på distans genom ett ”vårdklassrum” på nätet. Vårt Här&Nu program som nu också finns online för att ladda ner och träna i mobilen, surfplattan eller via datorn http://www.mindfulnesscenter.se/webshop/internetbaserade-traeningsprogram/haer-nu/

Vår ambition är att mindfulnessträning skall erbjudas på  ALLA vårdcentraler och psykiatriska mottagningar i landet och bli en integrerad del i svensk sjukvård.

 

Hjärtliga hälsningar

ola_ny

Ola Schenström, läkare sedan mer än 35 år, mindfulnesslärare utbildad vid Center for mindfulness i USA, författare till boken Mindfulness i vardagen.

{ 0 comments }

Varför vara Här och Nu

Hej

Att vara Här och Nu! Kanske har du märkt hur ofta det uttrycket används?

Varför då kan man fråga sig. Varför är det bra? Jag är väl ingen annanstans än Här Nu? Tänkte i detta inlägg utveckla tankar kring nyttan med att vara Här och Nu.

I dagens samhälle, med dess högt ställda krav på effektivitet och planering, ägnar allt fler av oss en stor del av vår tid åt att antingen bearbeta det förflutna eller planera för framtiden.  Kanske mest planera för framtiden. Handen på hjärtat hur har du det med din ”att göra lista” och är almanackan fulltecknad?

Drivkraften är ofta att vi hoppas finna en annan och bättre livssituation som mer stämmer överens med hur vi skulle vilja ha det. Eller också har det bara blivit en vana som vi inte är medvetna om. Ett sådant tankemönster medför dock att vi i allt högre utsträckning riskerar att blunda för det vi har och kan njuta av just nu. Vi skapar en strävan! Om vi alltid är på väg någon annanstans i tanke och handling, när skall vi då njuta? Nuet är i själva verket den enda tid vi har för att leva, växa, känna, uppleva och förändras.

Eller för att citera Stig Johansson i dikten ”Förlusten” ”Alla dessa dagar som kom och gick inte visste jag att de var livet”

Träning i mindfulness ökar vår förmåga att vara Här och NU, närvarande i det som sker just i denna stund. Närvarande med våra tankar, känslor, kroppsliga förnimmelser och sinnen. Det förbättrar också vår förmåga att uppmärksamma det som sker i stunden i vår omgivning. Det gör oss lugnare och mer fokuserade. Vår hjärna mår bra av lugn och fokus vilket leder till bättre hälsa!

Kan du känna igen situationer när någon har varit medvetet närvarande tillsammans med dig och du känner dig sedd och uppskattad och lyssnad på? Och omvänt kan du känna igen situationer när någon du varit tillsammans med inte varit närvarande utan någon annanstans i tanke och handling? Att vara Här och Nu och medvetet närvarande bygger relationer. Träningen hjälper oss komma från prestation till relation! Skulle du vara hjälpt av det?

Genom träning i att vara Här och Nu eller om du vill kalla det medvetet närvarande  minskar vi våra reaktiva, automatiserade sätt att hantera våra problem. Förmågan att hitta fler och mer flexibla lösningar på problem ökar. Vi blir mer öppna för det som händer och lär oss att förstå våra reaktioner och vårt beteende bättre, därigenom kan vi fatta mer medvetna beslut istället för att handla på ”autopilot”.

Här&Nu programmet som är både forskningsbaserat och Sveriges mest använda program i mindfulness finns nu också on-line, med vilket du enkelt kan träna via smartphone, dator eller surfplatta. Du kan se videon och läsa mer här: http://www.mindfulnesscenter.se/webshop/internetbaserade-traeningsprogram/haer-nu/

Summa summarum för denna gång. Att vara Här och Nu gör oss närvarande, lugnare, mer fokuserade, och balanserade, vilket i sin tur bland annat leder till att vi mår bra och skapar bättre relationer och mer glädje i våra liv.

 

Hjärtliga hälsningar

ola_ny

Ola Schenström, läkare sedan mer än 35 år, mindfulnesslärare utbildad vid Center for mindfulness i USA, författare till boken Mindfulness i vardagen.

{ 0 comments }