≡ Menu

Jag får ofta frågan: vad är mindfulness?

Lektion 2. Medvetenhet

Det är som jag beskrev i min första lektion om vad mindfulness är – inte helt enkelt att svara på frågan. För det är svårt att beskriva i ord vad mindfulness är och kan ge. Egentligen är det enda sättet att själv pröva på t.ex. en E-kurs och gå igenom den fullt ut innan du gör en bedömning. Orden om mindfulness är inte mindfulness.

När jag introducerar mindfulness på kurser och föreläsningar brukar jag använda tre ord – innan vi går in på övningar som säger betydligt mer. Det första ordet är uppmärksamhet – dels att rikta den medvetet på det vi själva vill och dels att behålla uppmärksamheten under längre och längre tid(den svårare delen). Det andra ordet är medvetenhet – som det här avsnittet skall handla om och det tredje ordet är medkänsla – med både sig själv och andra som jag återkommer till i lektion 3.

Förmågor som uppmärksamhet, medvetenhet och medkänsla är förstås inget nytt och därför är mindfulness inte heller något nytt som man ibland kan få intrycket av. Men mindfulness innefattar förmågor som behöver odlas eller tränas för att de skall utvecklas. Kanske är det särskilt viktigt idag när stressnivåerna för många är höga, uppmärksamheten ofta splittrad, medvetenheten låg och medkänslan går på sparlåga. Det sistnämnda syns bland annat i tilltalstonen i olika forum på internet samt i den offentliga debatten. Och i tänkandet om ”vi och dom”. Här finns ett stort utrymmer för utveckling av medvetenhet om vilka ord som används och hur de kan uppfattas av mottagaren. En ökad medvetenhet behövs också om syftet bakom det som sägs eller skrivs och om de kort- och långsiktiga effekterna av orden. Är de konstruktiva och leder framåt eller är syftet att ”vinna” och/eller att ”bestraffa”. Ord kan vara fönster till varandra eller väggar som byggs mellan människor. Så det gäller att vara medveten om hur orden bäst används. Bidrar de till något positivt i livet eller till motsatsen?

När vi tränar oss i mindfulness övar vi oss bland annat i att bli medvetna om var i tiden vi har vår uppmärksamhet, för vårt sinne reser i tiden. Så är vår hjärna och vårt sinne skapt. Och hur vi är skapta kan vi inte göra något åt. Men genom medvetenhet kan vi se var vi är med vår uppmärksamhet och med träning sen välja om vi vill ha den där den är eller om vi skall styra den någon annanstans.

Är vi här och NU? Eller är vi i det förflutna – i DÅ-et? Eller är vi i framtiden – i SEN-et? För oavsett om vi vill det eller inte så reser sinnet i tiden i hög utsträckning. I en studie från Harvarduniversitetet ställde intervjuarna tre frågor via en app till ca 2000 personer och vid oregelbundna tillfällen. De tre frågorna var: Vad gör du? Är du här och nu? Och är du lycklig?

Resultatet visar att deltagarna till 46.9% INTE var närvarande i nuet och inte särskilt lyckliga! Den sammanfattande slutsatsen på engelska var: A wandering mind is an unhappy mind (ett vandrande sinne är ett olyckligt sinne).

När vi inte är fokuserade på något vandrar sinnet mycket lätt och vi sysselsätter oss i hög grad med oss själva och våra relationer: vad vi tycker om oss själva och vad andra tycker om oss, och vi om dom, om vi eller andra skulle gjort på något annat sätt etc. Evolutionsforskarna menar att detta ”standard”- eller ”autonätverk” har spelat stor roll för vår överlevnad som art. Att ha grepp om relationerna i gruppen har varit (och är fortfarande) viktigt för gruppens styrka och överlevnad. Ensam är inte stark. Vi är starka som grupp. Det är gruppens styrka som gjort att vi överlevt som homo sapiens.

Men ibland går tankarna i ”standardnätverket” över i ältande eller överdriven oro för framtiden. Deprimerade, ångestpatienter och stressade tillbringar i högre utsträckning tid i detta nätverk. Med träning i mindfulness ökar närvaron i livet och tankevandringen minskar. Vi har alla det vi kan kalla ”ohälsosamma tankemönster” som vi fastnar i då och då. Dessa kan vi med mindfulnessträning lära oss att bli medvetna om och släppa… så att de inte påverkar oss negativt.

Vi kan alltså lära oss bli medvetna om var vi har vår uppmärksamhet i tiden. Vi kan också bli medvetna om var vi har vår uppmärksamhet när vi är HÄR och NU.

Har vi uppmärksamheten UTÅT via våra fem sinnen: syn, hörsel, smak, lukt och beröring? Främst och oftast via syn och hörsel. Och är vi närvarande med vad vi hör och ser – fullt ut? Eller bara delvis – på väg någon annanstans?

Eller är uppmärksamheten riktad INÅT – vilket är svårare och mer ovant – på vad som hela tiden pågår och påverkar oss och andra men som inte syns annat än i vårt beteende: våra tankar, känslor och inte minst vår kropps signaler.

Vi kan alltså bli medvetna om våra tankar medan vi tänker, och om våra känslor medan vi känner och om våra kropps signaler medan de pågår.

Och vi kan bara påverka eller ändra det vi är medvetna om. Den här förmågan utvecklar vi med mindfulnessträning i alla de utbildningar och e-kurser vi har. På så sätt lär vi oss att se och sen släppa oönskade tankar som kommer. För tankar kommer utan att vi vill det. Kanske 90% av de tankar som kommer är inte styrda av vår vilja utan ”de bara kommer”…ibland som associationer, eller som något som vi funderat på som kommer tillbaka och ibland vet vi inte var tankarna kommer ifrån. Hur som helst är TANKAR bara TANKAR – ett sätt att tänka – och inte sanningen. Tankar kommer och går. Så gör också känslor. Vi ÄR INTE våra tankar eller känslor – vi HAR DEM. Du behöver alltså inte tro på dem…

En tredje och mycket viktig del i mindfulnessträning är att lära sig lyssna till KROPPENS SIGNALER som ”spänning i någon muskel”, ”trötthet”, ”oro i magen”, ”vad säger andningen- korta andetag, snabba etc”. Kroppen ljuger inte. Den signalerar det den signalerar… Lita och lyssna på den!

Det finns förstås mycket mer att säga om medvetenhet om var vi är i tiden, och om vi har vår uppmärksamhet inåt eller utåt – eller både och. Men orden om mindfulness är inte mindfulness! Prova själv – det finns ingen annan väg. Bara 10 minuter om dagen under några veckor kan göra skillnad!

Mitt och vårt mål med Mindfulnesscenter är att göra forskningsbaserad träning i mindfulness lättillgänglig över hela landet – i skolan, hälso- och sjukvården och i arbetslivet.

Vi erbjuder därför utbildning av instruktörer enligt en i forsknings baserade modell(1+2+2+1dag). Du kan använda denna träning såväl för professionell som för din personliga utveckling. Vi har kursdeltagare från de flesta yrken och också allt fler nyblivna pensionärer som vill fortsätta bidra till livet. Vi har idag utbildat ca 1500 instruktörer enligt denna modell. Här har du mer information om kurserna och erfarenheter från dem.

Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Luleå: mindfulnesscenter.se/vaara-utbildningar/

Och vi har träningsprogram som du kan använda i mobilen, surfplattan eller datorn:

  • Vid stress, oro och nedstämdhet
  • Prova på mindfulness för fokus och energi
  • Långvarig smärta och sjukdom
  • Gravida inför förlossning

I dessa program är övningarna på 10 min en eller två gånger per dag. Börja gärna med 10 min/dag!

Och så har vi vårt mest populära och i Sverige mest använda program i mindfulnessträning:

  • Här&Nu (on line eller via CD, faktahäfte och träningsdagbok) – minskar enligt forskning psykisk ohälsa som stress, lätt till måttlig ångest och depression

Och så har vi övningar för barn/ungdomar – ljudspår(mp3) eller via CD för

  • Barn 4-7 år
  • Barn 8-12 år
  • Ungdomar

Se vår hemsida: mindfulnesscenter.se/webshop/boecker-och-cd-skivor/.

Mindfulnessträning kan förändra ditt liv.

Lycka till!

I nästa lektion skall jag tala om det tredje ordet jag brukar använda vid introduktioner i mindfulness:

Medkänsla

Om du har missat Lektion 1, Uppmärksamhet kan du läsa den längre ner här i bloggen.

Allt gott!

ola_ny

Ola Schenström, läkare sedan mer än 35 år, mindfulnesslärare utbildad vid Center for mindfulness i USA, författare till boken Mindfulness i vardagen.

{ 0 comments }

”Slipp ständiga avbrott på jobbet – ta kontroll över din arbetsdag” Det säger Alexander Rozental, legitimerad psykolog och doktorand vid Stockholms universitet. Det går att läsa i en artikel i DN i veckan.

Du kanske känner igen dig i att en dag på jobbet inte riktigt blir som vi har planerat. Den kan vara full av små distraktioner som stjäl tid från det du hade tänkt göra. Exempel kan vara att mailboxen svämmar över eller att mobilen ringer hela tiden eller kollegor som behöver hjälp eller bara behöver prata. En distraktion kan också vara att du själv inte är riktigt där mentalt utan någon annanstans, splittrad av tankar och intryck.

Undersökningar visar, säger Alexander Rozental, att anställda inom tjänstesektorn kan arbeta på en uppgift i högst elva minuter innan de blir störda av något, i ett öppet kontorslandskap kan det bli ännu kortare intervall.

 – ”Avbrotten gör att vi måste omorganisera och sedan återgå till det vi höll på med. Det kostar tid och energi för hjärnan att flytta fokus och vi har inte hur många resurser som helst för att hantera sådant. Arbetsminne, förmåga till koncentration och hur vi distraheras hör ihop. Hjärnforskning har visat att vår simultankapacitet, det vill säga förmågan att göra flera saker samtidigt, inte är så bra som vi tror” säger han. 

– Om tempot är högt och man ständigt blir avbruten blir det mindre tid över för återhämtning och det är inte bra för oss i långa loppet. Vi är inte gjorda för att hantera långvarig stress, säger Alexander Rozental.

När vi jobbar med Mindfulness på arbetsplatsen är det bland annat förmågan att fokusera som vi utvecklar. Vårt arbetsplatskoncept utvecklar områden som; HÄLSA, PRESTATION OCH RELATION.

arbetsplatskonceptet

Vad hjälper det då att lära sig att fokusera?

När hjärnan är fokuserad så vilar hjärnan. Visst har du känt någon gång att du har ”flow”. Då har du förmodligen kunnat koncentrera dig och haft få distraktioner under den perioden. Kanske känner du dig inte heller lika trött efter en sådan stund? Det innebär att samtidigt som du har fått mycket gjort så mår du också bättre. Fokusträningen ökar din förmåga att prestera klokare och kan du dessutom fokusera och vara närvarande i samtal med kollegor eller i möten så bygger du också bättre relationer.

Vad kan man då göra för att arbeta mer fokuserat?

Några förslag för att jobba mer fokuserat.

  • Det kanske viktigaste och svåraste är GÖR EN SAK I TAGET. Var lite uppmärksam på när tankarna far iväg till ”Att göra listan” tankar som och så lång tid detta tar och jag som har så mycket att göra, hur skall jag hinna nästa sak, etc. Det tar fokus och energi från det du gör. Multitasking är inte effektivt. Hjärnan tröttas ut när du går från det ena till det andra hela tiden.
  • Ta bort plingljudet från inkommande mail och mobiltelefon. Ibland kanske sätta mobilen på ljudlöst för att slippa bli störd.
  • Är det möjligt att stänga dörren till kontoret eller sätta upp en ”Stör ej” skylt i kontorslandskapet.
  • Finns det tillgång till tysta rum. Ta små pauser i tystnad för återhämtning.
  • Bestäm dig för när på dagen du skall läsa mail. Styr mailen istället för att bli styrd av mailen.
  • Ta en paus. Res på dig. Titta ut en stund eller gå och hämta kaffe. Koncentrationen avtar när vi sitter länge med en och samma sak. Ge dig själv lite återhämtning.
  • Behöver du vara så tillgänglig som du tror? Vad gäller? Kan ni göra upp regler tillsammans?

Med hjälp av träning i mindfulness så får vi insikter bland annat om ovanstående beteenden och vårt ”bråttombeteende” och blir mer medvetna om de val vi kan göra. Vi kommer bort från vårt automatiserade beteende och får möjlighet att jobba lite smartare och på ett sätt som kräver mindre energi. Detta var ett litet smakprov på det vi jobbar med att utveckla hos individer och i olika arbetsgrupper. För att få tillgång till dina fulla resurser, öka förmågan att fokusera, minska stress, hitta sätt att återhämta dig på mm rekommenderar vi varmt träning i mindfulness.

Du kan läsa mer om vårt koncept ”Mindfulness på arbetsplatsen” här

https://www.mindfulnesscenter.se/arbetsplatsen/

Med önskan om en lugn, fokuserad och balanserad tid innan julledigheten.

Susanne_1

Susanne Sahlén Nyberg, vVD Mindfulnesscenter

{ 0 comments }

Mitt värdshus

Denna gång är Agneta Elison gästbloggare med ”Mitt värdshus”. Under mindfulnessträning lär vi oss möta och välkomna även svåra känslor (som vi alla har). Den persiske poeten och mystikern Jalal al-din Rumi skrev på 1200-talet dikten som i engelsk översättning fått namnet ”The Guesthouse”. Under Mindfulnesscenters retreat för instruktörer steg 2 på Syninge kursgård nyligen, skrev Agneta Elison sin personliga parafras på ”The Guesthouse”:

”Mitt värdshus

Välkomna in, stig på. Här är alla välkomna.

Jag har precis blivit värdshusvärd. Följ med in så ska jag visa hur det ser ut.

Här är stora salen, och här till höger sitter Oron och Ångesten, dom har varit här ett tag. Det går åt en hel del  kaffe och prickigkorvsmörgås för att dom ska hålla sig lugna, en och annan bulle får man muta med ibland. Annars spelar dom mest  schack och håller sig för sig själva.

Men jag är glad så länge dom stannar här, för då kan jag möta dom med medkänsla och ta en kopp kaffe med dom ibland.

Här borta vid fönstret sitter  Stress och Prestation och pratar. Dom behöver man inte underhålla så mycket dom klarar sig själva. Dom hinner knappt vare sig äta eller fika. Ibland är det faktiskt riktigt trevligt att prata med dom, men man får vara på sin vakt, det kan lätt bli för mycket av dom.

Här inne in rummet innanför stora salen sitter Hälsonördarna. Dom dricker inte kaffe, dom ska ha morotsjuice och frukt. Dom kommer hit ibland och pratar om allt som jag borde göra när det gäller mat och hälsa. Dom är lite som Pettson och Findus hönor, ett evigt tjattrande om vilken diet eller hälsokur som är bäst. Men jag låter dom för det mesta hållas, det brukar gå över.

Här borta har jag några tomma stolar ifall det kommer nya gäster, man vet aldrig när det kan dyka upp någon som behöver komma in i värmen.

I lördags morse kom Sorgen och knackade på. När solen gick upp och strålarna gnistrade i snön kom den och ville komma in. Men jag är glad att den kom på besök, och förstår varför den är här. Det har att göra med en gäst som jag hoppas ska komma snart. Den gästen ska sitta här ute i trädgården under äppelträdet som blommar så vackert. Vi har inte träffats på väldigt länge, men när den kommer ska vi lära känna varann igen. Då ska vi sitta här och dricka kaffe Kärleken och jag, kanske ta en promenad och hälsa på hon Tacksamheten.

I mitt värdshus är alla välkomna, jag möter Er på trappen och bjuder in Er i värmen. Tänk att det kan kännas så skönt att bjuda sina svårigheter på kaffe och prickigkorvsmörgås.

Syninge 9-12/11 2016

Agneta Elison”

 

Vänliga hälsningar

Ola

{ 1 comment }

Richard DavidsonPå konferensen ”Empathy and Compassion in Society” i Oslo i helgen som var lyssnade jag på professor Richard Davidson, USA,  ledande internationell hjärnforskare, tala över ämnet ”Wellbeing is a skill”.

Davidson tog upp fem vetenskapliga faktorer som stöder påståendet att välbefinnande kan tränas!

  1. Neuroplasticitet – hjärnan ändras, formas, hela tiden genom träning – medveten och framför allt omedveten. Genom träning i mindfulness och medkänsla formas hjärnan så att vi ökar vårt välbefinnande.
  2. Epigenetik – om de gener vi har aktiveras eller inte beror på miljön de verkar i. Mindfulnessträning gör t.ex. att inflammationsgener påverkas så att inflammation i kroppen minskar.
  3. Mind-body – kropp – sinne/hjärna – påverkar ömsesidigt varandra. Och vårt välmående. Vad vi tänker påverkar fysiologiska processer. tankar kan stressa oss rent fysiologiskt, likväl som våra bakterier i tarmen påverkar hjärnan.
  4. Vetenskapen kring att skapa och behålla vanor utvecklas– hur vi genom övningar påverkar goda vanor. Korta övningar många gånger per dag förefaller vara ett bra sätt att etablera och upprätthålla nya vanor. Koppla gärna den nya vanan till annan vanemässig aktivitet som att borsta tänderna, äta frukost, lunch eller middag eller till rutiner på arbetet. Göra den nya vanan i 30 dar= Nyckel till att nya vanor etableras.
  5. Vår inneboende godhet. Det är den mest kontroversiella delen. Om barn och vi vuxna har ett val väljer vi det mest prosociala goda alternativet enligt forskning. Vi har en förmåga att utveckla språk, bli godhjärtade, men förmågorna behöver tränas. Barn som växer upp ”vilt” lär sig inte tala.

95 % av barn vid 6 månaders ålder väljer den medkännande, hjälpsamma figuren i en liten video. Denna benägenhet att föredra den hjälpsamma finns även hos andra däggdjur.

Välmående är en förmåga som består av flera komponenter:

  • Resiliens – förmågan att snabbt återhämta sig från motgång – i stället för att sitta fast i tankarna. Utvecklas med mindfulnessträning.
  • Uppmärksamhet/medvetenhet. Ett vandrande sinne är ett olyckligt sinne. Fokus skapar lugn och välbefinnande. Distraktioner är toxiska för sinnet. Multitasking finns inte. Men att hoppa från det ena till det andra (kallas felaktigt för ”mulitasking”) och det minskar välmående och produktivitet.
  • Positiv livssyn (positive outlook). Önskan att alla skall ha det bra, vara lyckliga, fria från lidande, leva med lätthet = att se alla på det sättet bidrar till välmående.
  • Generositet – stöder nervkretsar i hjärnan som stödjer välmående.

Sedan finns det också en mängd positiva effekter på skyddet mot infektioner och cancer(immunförsvar stärks), gener, stress, mentala förmågor, sömn, åldrande, högt blodtryck, goda hälsoval mm.

Tre vägar till att lära dig mer:

  1. Delta i vår Steg 1 utbildning i Mindfulness för personlig utveckling, minskad stress och ökat välbefinnande (även om du inte vill verka som instruktör initialt).
  2. Delta på en introduktionsdag i mindfulness.
  3. Delta på en öppen föreläsning – vi har 5 kommande föreläsningar på olika orter!

Se kalendariet för våra Steg 1 utbildningar och introduktionsdagar under våren 2017 (fler kommer för HT 2018), samt våra öppna föreläsningar som bokas i webshopen genom att klicka på länkarna här ovanför.

Kom och låt dig inspireras och utvecklas tillsammans med oss.

Du är varmt välkommen!

ola_ny

Ola Schenström, läkare sedan mer än 35 år, mindfulnesslärare utbildad vid Center for mindfulness i USA, författare till boken Mindfulness i vardagen.

{ 0 comments }

Hej!

Jag får ofta frågan: vad är mindfulness?

Lektion 1. Uppmärksamhet

Det är inte helt enkelt att svara på frågan. För det är svårt att beskriva i ord vad mindfulness är och kan ge. Egentligen är det enda sättet att själv pröva på ett träningsprogram och gå igenom det fullt ut innan du gör en bedömning. Orden om mindfulness är inte mindfulness.

När jag introducerar mindfulness på kurser och föreläsningar brukar jag använda tre ord – innan vi går in på övningar som säger betydligt mer. Det första ordet är uppmärksamhet – dels att rikta den medvetet på det vi själva vill och dels att behålla uppmärksamheten under längre och längre tid(den svårare delen). Uppmärksamhet är en mycket viktigt mänsklig egenskap och grunden för t.ex. allt lärande. Hjärnan är plastisk (formbar) och förändras hela tiden beroende på var vi har vår uppmärksamhet. Det vi uppmärksammar sätter spår i hjärnan. Och ju skarpare uppmärksamheten är desto starkare blir de nervkretsar som aktiveras. På engelska beskrivs detta faktum som ”what fires together, wires together” dvs. de nervceller som aktiveras(”fyrar av”) bildar nätverk(”ledningar”) tillsammans.

Där vi har haft vår uppmärksamhet blir vår erfarenhet. Och summan av våra erfarenheter blir vårt liv! Var vi har haft vår uppmärksamhet under uppväxt, utbildning och arbete mm blir också det filter, prisma eller ”glasögon” som vi ser på världen igenom. Vi ser inte på världen som den är utan väljer vad vi tar in, medvetet ibland men ofta omedvetet, beroende just på tidigare erfarenheter.
Det är många som vill ha vår uppmärksamhet av kommersiella skäl.
Idag är uppmärksamheten för många, kanske de flesta, mer splittrad än någonsin pga mobiltelefoner, SMS, Facebook, Instagram, e-post mm. Känner du igen dig?
Vi har såväl yttre distraktioner som pip och andra signaler från mobil och dator men också många inre automatiserade distraktioner som impulsen att kolla eventuellt svar på det nyss skickade SMS:et, Facebookinlägget eller e-postmeddelandet. Eller så kan de inre impulserna driva dig till Pokemonletande eller spelande som Candy Crush eller något annat…

Alla dessa distraktioner medverkar till att du blir mindre närvarande i ditt liv och riskerar att missa de viktigaste livet – nuet – den enda stund du lever!
För hjärnan blir bra på det den tränas i. Tränar vi splittring och att hoppa från det ena till det andra till det tredje, till det fjärde och femte osv. blir vi bra på det och att bli lättdistraherade. MEN vi blir dåliga på motsatsen – att fokusera och koncentrera oss. Jag menar att bristen på uppmärksamhet redan är ett gigantiskt problem i vårt samhälle så väl i skolan, som på många arbetsplatser som i familjelivet – unga som vuxna.
Kanske är det så att den nya tekniken(som förstås också har fördelar) håller på att erodera våra liv och inte minst våra mänskliga djupare relationer. Goda relationer är enligt en i stort sett samstämmig forskning basen för ett gott liv.
Ett starkt motgift mot splittring, stress ohälsa är mindfulnessträning! Senare års forskning visar att mindfulnessträning har positiva effekter inte bara på hjärnans funktioner utan också långt ner på cellnivå! Mycket talar för att hjärnans och övriga kroppens åldrande sker långsammare. Och mindfulnessträning lägger inte bara år till livet utan också ”liv till åren”!

Mitt och vårt mål med Mindfulnesscenter är att göra forskningsbaserad träning i mindfulness lätttillgänglig över hela landet – i skolan, hälso- och sjukvården och i arbetslivet.

Vi erbjuder därför utbildning av instruktörer enligt en i forskningsbaserad modell(1+2+2+1dag). Du kan använda denna träning såväl för professionell som för din personliga utveckling. Vi har kursdeltagare från de flesta yrken och också allt fler nyblivna pensionärer som vill fortsätta bidra till livet. Vi har idag utbildat ca 1500 instruktörer enligt denna modell. Här har du mer information om kurserna och erfarenheter från dem.
Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Luleå: mindfulnesscenter.se/vaara-utbildningar/

Och vi har träningsprogram som du kan använda i mobilen, surfplattan eller datorn:

  • Vid stress
  • Prova på mindfulness för fokus
  • Långvarig smärta
  • Gravida inför förlossning

I dessa program är övningarna på 10 min en eller två gånger per dag. Börja gärna med 10 min/dag!

Och så har vi vårt mest populära och i Sverige mest använda program i mindfulnessträning:

  • Här&Nu (on line eller via CD, faktahäfte och träningsdagbok) – minskar enligt forskning psykisk ohälsa som stress, lätt till måttlig ångest och depression

Och så har vi övningar för barn/ungdomar – on line eller via CD för

  • Barn 4-7 år
  • Barn 8-12 år
  • Ungdomar

Se vår hemsida: mindfulnesscenter.se/webshop/boecker-och-cd-skivor/.

Vi kan också erbjuda coachning med någon av oss på Mindfulnesscenter. Många använder sitt friskvårdsbidrag för det. Här kan du läsa mer mindfulnesscenter.se/traena-mindfulness-med-instruktoer/

Det svåra med mindfulnessträning är att ta sig tiden! Autopiloten är stark och stretar emot när vi pröva något nytt.

Instruktionen är därför – bestäm dig! Just do it! Och gör ingen utvärdering förrän kursen är klar!

Var nyfiken på dina erfarenheter, förvänta dig inget särskilt, se vad du upptäcker!
Mindfulnessträning kan förändra ditt liv.

Lycka till!

I nästa lektion skall jag tala om det andra ordet jag brukar använda vid introduktioner i mindfulness:
Medvetenhet.

Allt gott!

ola_ny

Ola Schenström, läkare sedan mer än 35 år, mindfulnesslärare utbildad vid Center for mindfulness i USA, författare till boken Mindfulness i vardagen.

{ 0 comments }

Tankemakt!

Kanske har du just kommit tillbaka på jobbet efter en skön och avkopplande ledighet. Eller också har du haft fullt upp? Kanske hade du fullt upp innan du gick på semester och tänkte att ”jag vilar under semestern så löser allt sig”. Oavsett om du jobbar eller är ledig så gissar jag att du vill leva ett så innehållsrikt, bra och hälsosamt liv som du kan. I det här blogginlägget kommer jag att beröra hur tankar påverkar oss och hur vi mår. En tanke är just en tanke. Hjärnan är gjord för att producera tankar ca 55000 tankar/dag. Men tankar är inte sanningar. Vi kan lära oss att förhålla oss till våra tankar.

Lägga märke till tankar
hjarntrottNär personer först börjar träna mindfulness är en av de första saker som de lägger märke till, hur många tankar som följer med allt de gör. De blir medvetna om att sinnet aldrig tycks sluta tänka. Vissa människor tror också att mindfulnessträningen gör att de tänker mer än innan de började träna. Detta är faktiskt mycket osannolikt. Det är mer troligt att de har tänkt hela tiden, men skillnaden är att de nu är medvetna om det tankebrus som pågår hela tiden. Även om vi tänker hela tiden, är vi bara medvetna och märker det ibland. Det kan jämföras med suset av en tvättmaskin som pågår i bakgrunden, du kanske bara märker det när centrifugen startar och ljudet blir starkare.

En vanlig missuppfattning om meditation är att det handlar om att försöka göra sinnet tomt på tankar och helt stilla. Detta är en omöjlig uppgift (försöka göra det nu i fem minuter!) och det är inte heller syftet med mindfulnessträningen. Vi försöker inte pressa undan tankar, eller på något sätt fjärma oss från dem för att tysta våra sinnen. Istället försöker vi helt enkelt att vara medvetna om vad som händer ögonblick för ögonblick också med våra tankar. Vi försöker att göra plats för dem, observera dem som tankar, och sedan låta dem vara.

Ett annat sätt att uttrycka detta är att vi i mindfulnessträningen försöker att se på våra tankar istället att försöka skjuta bort dem eller komma ifrån dem. Vanligtvis när vi har en tanke så tenderar vi att se tanken som en sanning, vi tar det bokstavligt. Vi tror oftast att tanken är rätt och sann och ser på världen och situationer som vi hamnar i med utgångspunkt i den tanken.  Till exempel när du gör en arbetsuppgift så kanske du tänker ”Jag kan inte göra det här, jag kan lika gärna ge upp”. Om du inte är uppmärksam och ser upp, så kommer du kanske att tro på den tanken och ger upp, men om du är uppmärksam nog och märker att detta bara är en tanke, kan du låta det vara och fortsätta att göra arbetsuppgiften så gott du kan. Det är viktigt att komma ihåg att ”tankar är inte fakta! ”Det är naturligtvis så att allt som vi tänker inte är osant, det är bara det att allt som vi tänker inte är sant, eller hjälpsamt, och mindfulness hjälper oss att lägga märke till våra tankar utan att nödvändigtvis ta dem bokstavligt, och se dem som sanningar. Vi dras inte med i tankarna på samma sätt.

Denna förmåga att lägga märke till våra tankar utan att tro på dem är mer eller mindre svårt utifrån vilken sorts tanke du har. Några tankar är ganska triviala och har inte en så stark känslomässig ”laddning”, till exempel ”Vad ska jag äta till lunch idag?” Det är ganska lätt att
upptäcka en sådan tanke och sedan släppa den. Andra tankar, men fortfarande av ganska trivial karaktär, har en känsla av att vara mer angelägen – till exempel ”Jag har inte pratat med Anna på ett tag jag borde ringa henne nu”. Det kan vara ganska svårt att motstå frestelsen att ringa Anna just nu, även om du kanske har bestämt dig för att göra något annat närmaste halvtimmen. Vi tenderar att ”köpa” sådana tankar som om de vore fakta – ”Jag måste ringa Anna nu” när du i själva verket kan ringa henne senare. En del tankar har en stark emotionell laddning och det kan vara svårt att märka att dessa tankar är just bara tankar. En sådan tanke skulle kunna vara ”Det min chef sa till mig igår var orättvist, jag måste få till ett samtal med honom”. För det mesta är det relativt harmlöst och ofarligt att, ”bli kidnappad av en tanke”. Det skadar inte oss eller någon annan om vi slutar med det vi gör och ringer till Anna nu, även om vi kan göra det senare.

Dock kan vissa av våra tankar få oss att lida i onödan om vi tror på dem och gör dem till sanningar. Till exempel kan vi tänka ”Jag har så mycket att göra på jobbet, jag kommer aldrig att få allt gjort”. Detta kanske inte är sant, men om du tror att det är så, kan du känna dig stressad och maktlös. Eller vi kanske försöker göra något svårt och tänker ”Det här är för svårt, jag kan inte göra det”. Återigen, detta kanske inte är sant, men om vi tror på det så kan det hända att vi ger upp, vilket kan ge upphov till en annan tanke ”Jag är inte bra på något” – definitivt osant – vilket kan ge upphov till ännu en tanke ”Jag är värdelös ”- definitivt osant! -vilket kan leda till känslor av depression.

Värdet av direkt tänkande
Du kanske har fått intrycket när du läser detta inlägg att jag säger att, tänka är inte bra, eller åtminstone inte har mycket av värde – bara titta på tankarna och sedan släppa dem! Så är inte fallet! Tänkande kan vara oerhört värdefullt om det sker fullt medvetet, direkt, konstruktivt, och kanske till och med kreativt. Allt jag har beskrivit ovan avser de herrelösa, slumpmässiga, distraherande och halvt medvetna tankar som bara uppstår objudna i vårt sinne för det mesta. När vi rycks med i sådana tankar kan man säga att vi inte tänker så mycket som vi tror och att vi inte har så stor nytta av dessa tankar.
Ibland kan det vara värdefullt att tänka igenom något och komma fram till en lösning om
möjligt, eller åtminstone inse att en lösning ännu inte är möjlig. Till exempel om vi ska fatta ett beslut som kräver att vi tänker igenom vilka eventuella konsekvenser en handling kan få, såsom ”ska jag flytta på huset?” I ett försök att tänka igenom detta kommer vi förmodligen att bli medvetna om herrelösa, slumpmässiga tankar som distraherar oss från vår uppgift. I det här fallet så bör våra tankar vara fokuserade på vad som gör det möjligt att flytta huset. De andra tankarna som ”inkräktar och distraherar” och tar ditt fokus från uppgiften, hanterar du på det sätt som jag har rekommenderat ovan – att helt enkelt lägga märka till dem och sedan släppa dem.

Ge hjärnan lite utrymme!

Hur många gånger om dagen tar du en paus? Verkligen tar en paus och gör ingenting en liten stund? De flesta jag känner går från en aktivitet till en annan under hela dagen, de tar nästan aldrig paus och hämtar andan. Många människor stannar inte ens upp för en fikapaus! De sätter på grytan och går sedan och gör lite mer arbete och kommer tillbaka till grytan när innehållet är kokt. Så effektivt! De passar på att fika medan de arbetar. Känner du igen dig?

När vi befinner oss i görandet hela tiden leder det ofta till att vi känner oss pressade och lite oroliga. Vår hjärna blir trött och det blir svårare att koncentrera sig på den uppgift vi håller på med. Konsekvensen blir att vi inte gör ett så bra jobb som vi skulle kunna göra. Kanske kan det vara mer effektivt att ta små pauser?

För att återknyta till tankemakt. Om du lär dig mer om dina tankar och hur du påverkas av dina tankar, se hur du agerar och reagerar på dina tankar. Då har du större möjlighet att också bättre leda dig själv i olika situationer.

Har du fått några tankar kring dina tankar 🙂

Hoppas att du kan njuta av sensommaren och allt vad den kan erbjuda här och nu!

Susanne_1

Susanne Sahlén Nyberg, vVD Mindfulnesscenter, Mindfulnessinstruktör, Ledarutvecklare och Organisationskonsult

Läs gärna om vårt arbetsplatskoncept https://www.mindfulnesscenter.se/arbetsplatsen

{ 0 comments }

I senaste numret av tidningen Chef skriver Cissi Elwin ”Styrka handlar mer om insidan”. Där går det att läsa att fler och fler chefer ägnar mer tid att träna sin inre styrka, sin mentala styrka för att få tillgång till sina fulla resurser och för att orka i detta pressade tempo.  Hälften av de tillfrågade cheferna tränar sin psykiska hälsa genom yoga, meditation och mindfulness.

blogg160622

Att träna din hjärna är lika viktigt som att träna din kropp. Arbetet är stressigt. Det är pressat med tidsfrister, inte tillräckligt med timmar på dagen för att få jobbet gjort, besvärliga situationer att ta itu med och för mycket e-post att sortera. Det är mer stress på arbetsplatsen nu än människor hade för en generation sedan.  De senaste 5 åren har sjukskrivningarna för psykisk ohälsa (exvis utmattningsdepression) ökat med 70%. Tyvärr har denna desperata och pressade arbetskultur och dess tillhörande stressnivå en negativ inverkan på din hälsa, dina relationer och din produktivitet. Du måste själv ta ansvar för att hitta sätt att minska stress och bekämpa det frenetiska tempot. Ett sätt kan vara att lära sig att stanna upp, fokusera med hjälp av andningen och rikta din uppmärksamhet till dig själv just där och då.  Helt enkelt gå på gym med hjärnan en liten stund varje dag.

Vilken betydelse skulle det få för dig om du kan öka din förmåga att fokusera så att du kan reglera dina tankar och bestämma vad och vem som skall få påverka dig under en arbetsdag?

Vad vinner du på att vara närvarande i nuet
Mindfulnessträning hjälper dig att förbättra din koncentration och uppmärksamhet och samtidigt minska känslan av trötthet. Träningen ökar också din känsla av välbefinnande. Genom att öka din förmåga att vara närvarande i nuet kommer du till ett tillstånd av flow och hög, kontrollerad prestation. När vi är koncentrerade och har fokus så vilar vår hjärna!

Jag brukar i mina föreläsningar presentera mig själv som en högpresterande person. Sedan jag själv började med mindfulnessträning presterar jag lika mycket som tidigare om inte mer. Men och här kommer ett stort MEN, jag presterar mycket SMARTARE! Det går inte åt lika mycket energi och jag har övat upp min förmåga att lägga fokus på rätt saker. Jag ser när jag är distraherad och när mina tankar vandrar. Då kan jag använda nya verktyg och strategier för att snabbt få tillbaka mitt fokus igen. Det är bland annat det träningen i mindfulness handlar om. Att öka insikten om sina tankar, känslor och sin kropp. Jag ser hur jag påverkas och påverkar mig själv och kan bestämma mig för hur jag vill agera i olika situationer.

Små enkla övningar visar sig ge resultat på både stress, arbetsminne och förmågan att fokusera på det som är viktigt. Göra fler medvetna val och fatta väl förankrade beslut.

Så min förhoppning är att fler gör som cheferna i tidningen Chefs undersökning, träna mentalt för att bli stark inifrån och ut.

Med önskan om en skön och närvarande sommar!

Susanne_1

Susanne Sahlén Nyberg, vVD Mindfulnesscenter, Mindfulnessinstruktör, Ledarutvecklare och Organisationskonsult

Läs gärna om vårt arbetsplatskoncept https://www.mindfulnesscenter.se/arbetsplatsen

{ 0 comments }

Du kan som enskild person aktivt delta genom att i mötet med dina medmänniskor vara medvetet närvarande med en positiv och öppen inställning. När lyhördhet och vänlighet tillsammans med en hängiven vilja att göra gott möter mänskligt lidande uppstår medkänsla. Med din medkännande närvaro bidrar du med en atmosfär som gör oss alla mindre osäkra och ängsliga. Vi vågar visa oss sårbara och det för oss närmare varandra och vi får en tryggare plats att leva på och utvecklas i!

Vi är sårbara varelser, vi människor. Vi exponerar oss som mest med våra tillkortakommanden när vi öppnar upp oss i kärleksrelationer, med alla våra förhoppningar, rädslor och med vår bräcklighet. De första två åren i våra liv är oerhört viktiga för hur vi senare ska kunna känna trygghet i relation till andra. En djupt rotad rädsla för att inte vara älskad kan göra oss ängsliga och osäkra i mötet med andra. När vårt hotsystem är aktiverat blir vi självupptagna och det skapar en separation gentemot andra människor. Att gå in i ett undvikandebeteende ger oss sällan det liv vi vill ha. Att gå in i en kamp med sig själv är inte heller hjälpsamt. Rädsla, anspänning och stress reducerar vår inlevelseförmåga, vår förmåga att förstå andra och varsebli nyanser. När vi är extra sårbara, kanske stressade eller upprörda, då hamnar vi dessutom lätt i gamla hjulspår med negativa tankar, malande självkritik eller gnagande oro. Just då är det svårt att tro att man kan vara med och bidra till en bättre värld.

compassion

Hur odlar jag istället min förmåga till medkänsla med mig själv och andra?

Kanske har du kommit dithän i din mindfulnesspraktik att du numera lättare ser när självkritiken är överdriven och inte till någon hjälp. Den får finnas där men mer som en radio som står och skvalar i bakgrunden eller som en hop tjattrande trädapor som inte behöver tas på så stort allvar. Otillräcklighetskänslor eller oro över att inte duga har blivit som moln på himlen som ibland skymmer sikten men de drar förbi och du har lärt dig se dem men att inte fastna vid dem.

Att öva mindfulness är som att ta sig själv i handen och kärleksfullt men bestämt vända sig 180 grader runt och gå livet till mötes. Det kräver mod att möta verkligheten som den är, att möta sig själv som man är men det brukar med tiden föra med sig en känsla av inre stillhet och rymd. Du får en inre stabil plats som kan göra det möjligt att blicka utanför dig själv och få ett annat perspektiv på livet. Du stärker ditt trygghetssystem och känner en ökad samvaro med dina medmänniskor. Du vet att du inte är ensam och det hjälper dig att leva med större lätthet.

Vad gör man då när en djupt rotad rädsla för att inte vara älskad griper tag i mig?

  • Ta några djupa andetag och släpp ner kroppens tyngd mot underlaget. Låt sen andningen återgå till det normala
  • Placera händerna på hjärtat och känna värmen och andetagets rörelser
  • Formulera en fras som känns naturlig för dig, tex:

”Just nu har jag det smärtsamt”

”Att uppleva smärta är en del av att vara människa”

”Må jag vara vänlig mot mig själv och ge mig den medkänsla jag behöver”

Det skrivs mycket om compassion/medkänsla idag och det är fantastiskt tycker jag! Vi behöver antagligen detta mer än någonsin när många lider av ensamhet, utanförskap, stress och psykisk ohälsa. Gammal beprövad erfarenhet tillsammans med ny vetenskap har visat att medkänsla är en förmåga som går att träna upp. Har man förstått värdet av det kan man aktivt föra in det i sitt liv. Professorn och psykiatern Joachim Bauer skriver i sin bok Varför jag känner som du känner – intuitiv kommunikation och hemligheten med spegelneuronerna (Natur & Kultur) om hur spegelneuronerna är grunden till vår förmåga till medkänsla. Vissa forskare anser att det är upptäckten av spegelneuronerna som är den viktigaste inom neurovetenskapen på de senaste tio åren http://www.svd.se/medkansla-borjar-med-att-vi-speglar-varandra

Läs och ta del av litteratur, artiklar och varför inte blogginlägg om compassion/medkänsla men glöm inte att det är i mötet med dig själv i din egen mindfulnesspraktik och i samvaro med dina medmänniskor som du bäst odlar medkänsla. Blir mötet med dig själv för smärtsamt så kan du behöva terapeutiskt hjälp i första hand. Kanske kan du söka upp en psykolog eller psykoterapeut som använder sig av någon mindfulnessbaserad metod. Här&Nu, MBSR, MBKT, ACT, DBT och CFT är några av de metoder som finns att tillgå idag – Googla eller hör med din vårdcentral.

Glöm inte att med medkänsla stärker vi vår omvärld och får dessutom ofta än mer tillbaka till oss själva!

Beatrice1

Beatrice Blidner, fysioterapeut och mindfulnesslärare, Mindfulnesscenter AB

{ 0 comments }

Jag har tidigare skrivit om mindfullt ledarskap och om hur vårt prestationssamhälle skapar sjuka arbetsplatser. I detta inlägg kommer jag att beröra hur mindfulness kan användas vid stressrelaterad ohälsa på en arbetsplats:

  • vid rehabilitering
  • förebyggande innan sjukskrivning
  • vid återgång till arbetet

Vill här referera till Institutet för Stressmedicin ISM. De har identifierat tre faktorer som möjliga hinder för återgång i arbete hos patienter med stressrelaterad utmattning:

  • låg nivå av mental och fysisk energi
    Träningen i mindfulness ger återhämtning, återuppbyggnad och förändringar på cellnivå i hjärnan, vilket är vetenskapligt belagt i forskning
  • kognitiva svårigheter 
    Vi tränar upp och ökar vårt arbetsminne, träningen leder också  till ökad koncentrationsförmåga
  • låg självkänsla 
    Genom träningen ökar vi medkänsla och trygghet och att se på sig själv med andra ögon, ej prestationsbaserat

Några vinster vid mindfulnessträning vid rehabilitering eller vid återgång till arbete kan vara:

    • Ökad kroppsmedvetenhet  – Blir bättre på att lyssna på kroppens signaler, tar större ansvar för sin hälsa och för återhämtning
    • Lär sig att välja fokus – Inte fastna i det negativa, ”offer”
    • Befinner sig i hotsystemet flykt och kamp, osäker och rädd –Utvecklar omsorgssystemet och övar upp färdigheten att inte gå in i kamp/flykt trots motgångar

Det är bra för oss alla som upplever hög stressnivå i våra liv!

Det handlar om att utveckla självinsikt. Insikter om hur du agerar och beter dig i olika situationer. Bli varse om ditt ”bråttombeteende” och göra andra och fler medvetna val. Det handlar om att stanna upp och lyssna till kroppen och sinnet. Här handlar det inte så mycket om att lära sig på en kognetiv nivå utan mer om att göra träningen och se vad du lägger märke till. Det är erfarenhetsbaserat och du lär dig mer och mer om dig själv och hur du agerar i olika situationer. Det bästa av allt det är utan prestation och du kan heller inte jämföra dig med någon annan!

Att lugna vårt sinne

Att lugna vårt sinne

Diagrammet ovan visar på två sätt som våra sinnen tenderar att fungera. Den vänstra triangeln representerar vår direkta upplevelse av världen – den värld vi ser, hör, känner etc. (primär erfarenhet.) Den högra (upp- och nervända) triangeln representerar vår konceptualisering av den världen – hur vi sätter etiketter på varje erfarenhet för att sedan, analysera, jämföra, döma den. (sekundär erfarenhet).
När vi är stressade tenderar vi att vara i den högre delen av diagrammet – i delen märkt med A – oroande, analyserande, problemlösande, etc. Förmågan att tänka, analysera och reflektera är ju bra, men när vi är stressade tenderar vi att överanvända denna del av vårt sinne, och den mentala aktiviteten tenderar att hålla oss fångade i känslor av stress.

Mindfulnessträningen hjälper oss att gå mot den lägre, vänstra delen av diagrammet, med en mer direkt upplevelse av världen, och mindre tänkande. Bandet markerad B vid den nedre delen av diagrammet representerar en hög grad av sensorisk upplevelse med mycket lite tanke. Vi behöver inte anstränga oss för att tänka mindre, när vi är närvarande och uppmärksamma så tas upplevelser upp mer direkt med våra sinnen och det finns helt enkelt inget utrymme kvar i vårt sinne för att tänka på det. Vi blir lugnare.

Det är inte så att vi siktar på att leva hela tiden i bandet B – ibland är det lämpligt att tänka!
– Vi försöker bara leva från en mer direkt, omedelbar upplevelse av situationer. Med det sagt, är det mycket uppfriskande att spendera lite tid varje dag i band B. Denna erfarenhet sänker våra stressnivåer dramatiskt. Det är därför vi utvecklas med hjälp av enkla övningar så som kroppsskanning, andningsankare och medvetna rörelser.

Genom träningen får du hjälp att spendera mer tid i B med enkla övningar som hjälper dig med återhämtning och med att utveckla dina mentala resurser!

En liten förändring – Sakta Ner
Äldre människor anmärker ofta på hur snabbt saker går i livet nu för tiden, jämfört med när de var yngre. Ingen tvekan om att detta är sant – transporter är snabbare, maten är snabbare, tekniken är snabbare, nästan allt är snabbare. Och det är lätt att fastna i den hastigheten också i vårt vardagliga liv. Ofta har vi en hel kalender fylld med aktiviteter som vi avverkar en efter en utan att ta en enda paus. Kanske rusar du också som många andra genom en stor del av din dag. Problemet med detta är att det kan bli en automatiserad vana, så att även när vi inte behöver göra något snabbt så gör vi det snabbt ändå. (En del kör bil fort även när de inte har bråttom bara för att det har blivit så av vana).

Att göra allt snabbt har en ganska dålig effekt på oss.
• Det aktiverar vårt stressystem och släpper ut adrenalin och kortisol i blodet. Dessa hormoner försvagar ditt immunförsvar över tid, och de sänker också ditt humör.
• Det sätter igång ”alarmsystemet ” i din hjärna ,fara hotar, vilket gör att vi söker efter saker som hotar oss. Detta leder i sin tur att vi blir mer oroliga och irriterade.
• Och det ger oss mindre tid att tänka klart och fatta bra beslut.

Här kommer lite enkla övningar som du kan träna på!

Gör några saker långsammare än vanligt.

    • Till exempel, när du tar en kopp kaffe, ta dig lite tid till att dricka det. Känn vad det verkligen smakar. Njut av det.
    • När du går någonstans, se till att ha gott om tid så att din promenad inte blir ännu en sak du behöver göra snabbt. Gå långsamt, titta dig omkring, lägg märke till saker, exempelvis hur det känns i kroppen. Gör ett arbete långsamt – ge dig själv tid att göra det utan brådska. Om du kör bil, försök köra lite långsammare än vanligt.  Njut av långsamheten och se vad du upptäcker!

Försök att motstå trycket från andra att göra saker snabbt.

    • Ibland hamnar vi i situationer där det blir kapplöpning mot tiden för att någon annan har beräknat något fel eller för att ett jobb kanske är dåligt planerat. Låt inte andras dåliga planering få ha inverkan på dig. Låt inte andra sätta din prioritering utan att ni har en dialog om saken. Försök att inte bara ta på dig saker. Hitta sätt att säga nej på ett artigt sätt så att mottagaren vet när du kan göra det som personen ber om. Det kan också bli en vana att någon alltid räddar upp en felaktig planering osv…Det finns en risk att beteendet byggs in som naturligt.

Titta efter vad som är bra för dig just Här och Nu.

    • Lägg märke till och utmana din egen inre press och dina prestationstankar om att alltid göra mer.
    • Fråga dig själv: Gör detta inre ”tävlande” dig mer lycklig eller mer stressad och sliten?
      Försök att vila och hitta balans i lugnet och välbefinnandet som kommer från att sakta ner. Och bli inte förvånad om folk säger att du ser mer självsäker, utvilad, stabil och glad ut.

Sist men inte minst. Glöm inte att vara varsam med dig själv.

En skön och långsam promenad i naturen kanske kan fylla på med lite energi.

Sköna vårhälsningar

Susanne_1

Susanne Sahlén Nyberg, vVD Mindfulnesscenter, Mindfulnessinstruktör, Ledarutvecklare och Organisationskonsult

Läs gärna om vårt arbetsplatskoncept https://www.mindfulnesscenter.se/arbetsplatsen

{ 0 comments }

Många av oss vet att det som skapar värden i verksamheter är hur väl vi nyttjar våra hjärnor och inte hur många saker vi lyckas göra varje timme. Ändå är det lätt att komma in i ett ”bråttombeteende” som tar oss bort från att göra mer av de rätta sakerna. Bråttombeteendet kan leda oss djupt ner i stresstratten och nästan göra att vi blir lite fördummade. Det är idéer, innovation, uppfinningar och kreativitet som är bränslet i lyckosamma verksamheter. Ändå tenderar vi att använda gamla föreställningar om att produktivitet och effektivitet handlar om att arbeta snabbare och att gärna ha ”många bollar i luften”. Tanken är att en arbetsplats skall vara en plats där människor blomstrar och utvecklas. En arbetsplats där vi kan hitta nya sätt att lösa gamla problem och att vi oftast gör det bäst tillsammans. Trygga och tydliga ledare är en framgångsfaktor i lyckosamma företag och organisationer. Arbetsmiljöverket har också tagit fasta på ett tydligt ledarskap i den nya Arbetsmiljöföreskriften AFS 2015:4.

Mindfulnessträning kan göra skillnad för en verksamhet! Det sker genom att utveckla ledarnas färdigheter till trygga, tydliga och närvarande ledare.

Några viktiga ledaregenskaper som utvecklas genom mindfulnessträning är:

  • Uppmärksam och Närvarande
  • Lugn och Trygg
  • Fokuserad och Klarsynt

Uppmärksamhet och närvaro  är en färdighet. Färdigheter går att träna upp. Till det krävs det tålamod och uthållighet. Du har mycket att vinna på att vara uppmärksam och närvarande. Det blir mindre fel exempelvis när det gäller att fatta beslut eller i faktiska aktiviteter, när du klarar av att fokusera på det som är väsentligt. Det som kanske är ännu viktigare ur ett ledarperspektiv är närvaron i dina relationer. Hur mycket förtroende och tillit får en ledare som uppfattas som nonchalant och frånvarande. Vad vinner du på att vara närvarande i kommunikationen med dina medarbetare och att vara mentalt närvarande på möten? Hur påverkar det din image? Hur vill du bli uppfattad? Med mindfulnessträning kan du bygga och utveckla ditt varumärke som ledare.

Vad händer om du kan öka ditt lugn och att både du själv som ledare och din arbetsgrupp upplever en tryggare plattform att utgå ifrån. Vi lever i ständiga förändringar och det är ett måste för att vi skall hänga med och utvecklas. Tänk om vi genom ett eget lugn inte blir så påverkbara av dålig energi som dränerar oss på resurser. Det är möjligt att träna sig till lugn och avspänning! En ledare som kan behålla sitt lugn i alla situationer och kan sprida detta lugn runt omkring sig är ovärderlig. Det du säger och gör skickar signaler till medarbetarna om det finns något att oroa sig för. Om du kan behålla lugnet så får du medarbetare som riktar in sig på problemlösning istället för oro och ängslan. Lugn och avslappning skapar mental och fysisk styrka. Du fattar bättre beslut om du kan förhålla dig lugn och närvarande. Du blir mindre impulsiv och ökar klyftan mellan stimulus och gensvar. I den klyftan ligger din styrka. Just där och då kan du göra ett medvetet val istället för att bara agera eller reagera efter omständigheterna.

Fokuserad och klarsynt. Genom träning övar vi upp vår förmåga att fokusera. Du tränar dig i att se när tankarna vandrar iväg och sedan själv bestämma var du skall ha ditt fokus.  Du tränar dig i att hantera distraktioner.   När du blir störd av telefon eller någon som ”står i dörren” kan du  medvetet bestämma hur du vill hantera situationen. Avbrott och distraktioner kostar pengar. Enligt en studie som Microsoft har genomfört så stannar vi kvar i distraktionen i ca 15 minuter innan vi klarar av att ha fullt fokus igen på det vi gjorde.

Genom att träna mindfulness tränar vi vår hjärna! Det forskas mycket på hur mindfulness påverkar vår hjärna och vilka effekter är som vetenskapligt kan beläggas. Några av effekterna kan du se på bilden nedan.

Hjärnan - hur fungerar mindfulness 1 bild

Bilden visar olika områden i hjärnan som påverkas av mindfulnessträning. Forskning visar att 10 minuter om dagen kan göra skillnad.

Flera av våra kunder vittnar om nyttan med mindfulnessträning och här kommer några exempel på vad de upptäcker.

”För min egen personliga del så har jag fått ut väldigt mycket, har fått tillbaka mitt lugn och lärt mig fokusera på ett annat sätt.”

”Mindfulness är ett stöd i att förstå vikten och med hjälp av övningarna hitta balansen i vardagen och fokusera på det som för mig är viktigt att hantera just nu.”

”Ett lugn av ett nytt slag infinner sig i kroppen både under, efter  och lång tid efter att jag genomfört meditation. Andningsankaret och även kroppsscanningen, som kan genomföras när och var man än befinner sig, ger både trygghet och ett helt nytt lugn i kroppen”

”Det stämmer till 100 %. Jag mår mycket mycket bättre både mentalt och fysiskt, kommit igång med träning, och det har med kursen att göra”

”Mycket viktig och nyttig i detta samhälle där kommunikation och information går i ljusets hastighet. Borde bli obligatoriskt i skolor och på arbetsplatser.”

”Jag mår mycket bättre. Jag kan hantera balansen i livet på ett bättre sätt! Har ökat min medvetenhet, lyssnar bättre och är bättre på att fokusera.”

Med önskan om fler mindfulla arbetsplatser!

Susanne_1

Susanne Sahlén Nyberg, vVD Mindfulnesscenter, Mindfulnessinstruktör, Ledarutvecklare och Organisationskonsult

{ 1 comment }